Vissa språk på denna webbplats kan vara maskinöversatta och kan innehålla fel. Hjälp till att förbättra den Läs den engelska originaltexten
Smältande arktisk havsis.
Det blå initiativet

Havsnivåhöjning

Havet stiger ungefär lika snabbt som dina naglar växer, och för en kustlinje är små siffror upprepade under ett sekel inte små.

Sedan 1993 har satelliter mätt havsytans höjd från omloppsbana med några centimeters noggrannhet, om och om igen, runt hela jorden. Deras rekord lämnar inte mycket utrymme för tvivel: den globala genomsnittliga havsnivån har stigit med ungefär tio centimeter på tre decennier, och den stiger snabbare nu än när mätningarna började. Över den längre tidsperioden, från 1901 till 2018, var ökningen 20 centimeter, snabbare än under något århundrade av de senaste tre tusen åren, enligt IPCC.

En konstnärs uppfattning av en boxig satellit med en guldkropp och en stor solpanel, i omloppsbana ovanför den blå jorden.
En konstnärs uppfattning av Sentinel-6 Michael Freilich satelliten, som fortsätter rekordet för havsnivåmätningar från omloppsbana sedan 1993. Credit: NASA

Två motorer

Två processer lyfter havet, och båda drivs av uppvärmningen:

  • Vatten expanderar när det blir varmare. Havet har absorberat mer än 90 procent av den extra värme som fångats av växthusgaser. Varmare vatten tar upp mer utrymme. Mellan 1971 och 2018 förklarade denna termiska expansion ungefär hälften av ökningen.
  • Isen på land smälter ut i havet. Bergsglaciärerna drar sig tillbaka, och de stora inlandsisen på Grönland och Antarktis förlorar mer is än vad snön ersätter. Att smälta havsisen, som redan flyter, tillför nästan ingenting; att smälta landisen tillför direkt till havet.
+20 cmDen globala genomsnittliga havsnivåhöjningen från 1901 till 2018 (IPCC AR6)
3,7 mmgenomsnittlig ökning per år från 2006 till 2018, nästan tre gånger hastigheten av 1901 till 1971 (IPCC AR6)
1 miljardmänniskor beräknas bo i lågt liggande kustområden vid 2050 (IPCC SROCC)
Larsen C-isbreen släpper ut isberget A-68 2017.
I juli 2017 släppte Larsen C-isbreen i Antarktis ut isberget A-68, ett av de största isberg som någonsin registrerats. Credit: NASA/JPL-Caltech/NOAA/GSFC

En långsam, lång klocka

Havsnivån reagerar långsamt. Värmen fortsätter att sprida sig till djuphavet och istäckena fortsätter att justera sig i århundraden efter det att luften slutat värmas upp, så en del ytterligare höjningar är redan låsta. Vad vi väljer nu avgör hur mycket och hur snabbt. IPCC:s sannolika intervall för 2100, i förhållande till 1995 till 2014, går från 0,28 till 0,55 meter i den lägsta utsläppsvägen till 0,63 till 1,01 meter i den högsta. En höjning på närmare två meter fram till år 2100 kan inte uteslutas om inlandsisen blir instabil.

Varje centimeter av havsnivån sätter fler hem inom räckhåll för nästa storm.

Det som är viktigt för människor är inte bara genomsnittet. Ett högre havsnivå gör sällsynta översvämningar till regelbundna: på många ställen förväntas en översvämning som tidigare inträffade en gång per sekel att inträffa varje år fram till år 2100 under en högre uppvärmning. Saltvatten tränger in i floder och akviferer, och vissa kuster sjunker också när grundvattnet pumpas ut, vilket multiplicerar effekten.

En översvämmad stadsgata på natten i Miami, med bilar som kör genom vatten som reflekterar röda bakljus och gatubelysning.
Högtidsöversvämning i Miami under kungsfloden i oktober 2016, då regnet inte kunde rinna ut i ett hav som redan var på sitt högsta. Photo: B137, CC0

Beprövade lösningar för

Stigande vatten är inte nytt för människor som bor vid havet, och vissa länder har levt under det i århundraden. Deras erfarenhet visar att kuster kan göras mycket säkrare, genom att bygga, genom att ge plats åt vatten och genom att arbeta med naturen, så länge planeringen börjar tidigt och fortsätter i årtionden.

  • Minska utsläppen. Den enskilt största hävstången: varje ton CO2 som undviks minskar den eventuella ökningen.
Svartvitt flygfoto av en holländsk by översvämmad till hustaken, med gatorna förvandlade till vatten.
Oude-Tonge på ön Goeree-Overflakkee efter översvämningen i Nordsjön 1953, sedd från en amerikansk arméhelikopter. Photo: US Agency for International Development, public domain
  • Skydda: de nederländska deltaverken. År 1953 bröt en stormflod i Nordsjön nederländska vallar och 1836 personer dog. Nederländerna svarade med Delta Works, en kedja av dammar, slussar och stormflodsbarriärer som förvandlade cirka 700 kilometer ojämn kustlinje till en mycket kortare, rakare linje på cirka 80. Det sista stora verket, Maeslant Barrier nära Rotterdam, stod färdigt 1997. De två portarna, som vardera är 210 meter breda och 22 meter höga, stänger automatiskt när vattnet förväntas stiga mer än tre meter över den normala havsnivån i närheten av Rotterdam. De fylls med vatten och sjunker till botten inom två timmar. Den stängdes för första gången 2007 (Vattenkraftverk; Vattenkraftverk).
De två vita stålarmarna och grindarna på Maeslant Barrier svänger ut över en bred vattenväg, under en molnig himmel.
Maeslant Barrier stängs över Nieuwe Waterweg nära Rotterdam. Var och en av dess två portar är 210 meter bred. Photo: Quistnix, CC BY 2.5
  • Skydda: Themsen-barriären. Londons barriär sträcker sig 520 meter över Themsen vid Woolwich och skyddar 125 kvadratkilometer av centrala London från tidvatten. Sedan den började fungera 1982 har den stängts 221 gånger för att hålla tillbaka översvämningar, från och med november 2025 (Environment Agency).
De glänsande stålhuvarna på Thames Barrier-piren lyser upp i skymningen och speglas i den lugna floden.
Thames Barrier vid Woolwich i skymningen. Den har stängts mer än tvåhundra gånger sedan 1982 för att hålla tidvattenströmmarna borta från centrala London. Photo: Robert Burniak, CC BY-SA 4.0
  • Make room for water. After river floods in 1993 and 1995, when about 250,000 people in Gelderland alone were evacuated as a precaution, the Netherlands changed its approach: instead of only raising dikes, it gave rivers more space. Programmet ”Rum för floden” har ökat utrymmet för högvatten, till exempel genom att gräva nya översvämningskanaler på 34 platser längs IJssel, Waal, Nedre Rhen och Lek mellan 2006 och 2019, till ett värde av 2.3 miljarder euro, vilket har förbättrat säkerheten för omkring 4 miljoner människor (Rijkswaterstaat).
En lång tegelbågebro över en ny sidokanal till floden Waal vid Nijmegen, med en vit bågbro i fjärran.
Spiegelwaal i Nijmegen, en sidokanal som grävts för floden Waal under programmet Rum för floden, korsas av bron De Oversteek. Photo: Havang(nl), CC0
  • Arbeta med naturen. Mangrover, saltträsk, sanddyner och rev absorberar vågenergi och kan växa med havet. Fältmätningar visade att våghöjderna var 13 till 66 procent lägre för varje 100 meter mangroveskog (McIvor et al., 2012). Över hela världen förhindrar mangroveskogar mer än 65 miljarder US$ av översvämningsskador per år och hålla mer än 15 miljoner människor från att bli översvämmade; Vietnam, Indien och Bangladesh får mest i människor skyddade (Menéndez et al., 2020). Under orkanen Sandy 2012 undvek kustnära våtmarker i nordöstra USA översvämningsskador för cirka 625 miljoner dollar (Narayan et al., 2017).
  • Plan retreat where needed: managed realignment. At Medmerry in West Sussex, the Environment Agency, with the RSPB, stopped patching a shingle bank that needed constant repair and, by November 2013, had built 7 kilometres of new embankments further inland, letting the sea in behind. Programmet på £28 miljoner minskade översvämningsrisken för hundratals fastigheter, skapade 183 hektar ny tidvattenmiljö för vilda djur och sparar omkring £300,000 per år i reparationer (Environment Agency, 2016; Environment Agency).
Flygfoto över en röd och vit fyr som står i ett brett grönt saltträsk skuret av bäckar, på kanten av tidvattensplatåer.
Saltträsk runt fyren Westerheversand vid den tyska Vadehavskusten. Träsk som detta, och de nya som skapats vid Medmerry, absorberar vågenergi och kan byggas upp när havet stiger. Photo: Walter Rademacher, CC BY-SA 3.0
  • - Gör plats. Höj byggnader och vägar, översvämningsskydda bottenvåningar och utforma dränering för högre tidvatten.
  • Sluta sjunka. Genom att begränsa grundvattenpumpningen bromsas den sänkning som gör stigande vatten värre.

Ingen av dessa platser är färdig. Nederländerna förbättrar redan sina stormflodsbarriärer för att klara högre havsnivåer. Men dessa platser visar att ett land som mäter sin risk ärligt och planerar framåt kan hålla människor säkra.

Organisationer som gör detta arbete

Dessa ideella organisationer har en offentlig rekord av resultat. Ta en titt på vad de gör, och om deras arbete talar till dig, överväga att donera till dem direkt via sina egna webbplatser. Den Local Solar System Stiftelsen har ingen anknytning till någon av dem och tar inte emot något från dem. Innan du ger, läs varje organisations senaste årsrapport och räkenskaper, som du skulle med någon välgörenhet.

  • Mangrove Action Project är en amerikansk välgörenhetsorganisation med 501(c)(3)-status, grundad 1992. Man utbildar samhällen, skogsbrukare och naturskyddsgrupper i Community-Based Ecological Mangrove Restoration, en metod som återställer det vattenflöde mangrover behöver så att de återvänder av sig själva, snarare än att bara plantera plantor som ofta dör. Det har stött mangroverestaurering i mer än 20 länder.
  • Wetlands International är en nederländsk välgörenhetsorganisation (ANBI) med kontor runt om i världen och verksamhet i mer än 100 länder. In Demak, on the north coast of Java, where the sea has taken more than 3 kilometres of land in places, it led a 2015 to 2020 programme that built permeable brushwood fences to trap mud so that mangroves could grow back, to protect about 70,000 people from erosion and flooding (Wetlands International).
En tät torv av rödbrun mangrove med pålrot som böjer sig in i stilla, klart vatten.
Mangroverötter i Laguna de La Restinga på Margarita Island, Venezuela. Denna röda trassel av stältrötter saktar ner vattnet och fångar lera. Photo: Wilfredor, CC0
  • Climate Central) är en amerikansk ideell organisation (501(c)(3)) som grundades 2008. Dess gratis kartor låter vem som helst se vilken mark som beräknas ligga under översvämningsnivåer när havet stiger, och dess kartor och analyser används av nyhetsmedier i mer än 170 länder. Att känna till din risk är det första steget för att planera för den.

Hur du kan hjälpa till

  • Känn din risk. Leta upp ditt hem, din skola eller arbetsplats på en offentlig havsnivå- eller översvämningskarta och gör en familjeplan för översvämningar om du bor nära kusten.
  • Skydda kustnära natur. Volontärarbeta med eller stötta grupper som återställer mangroveskog, träsk och sanddyner.
  • Fråga ditt kommunfullmäktige om dess anpassningsplan, och om nybyggnation fortfarande är tillåtet i mark som sannolikt kommer att översvämma.
  • Minska dina egna utsläpp där det räknas mest: uppvärmning av hemmet, resor och el.
  • Dela med dig av data. Översätt denna förklaring eller lägg till lokal tidvattenmätningsdata genom bidragstavlan.

Källor och vidare läsning