Återvinning av spillvärme
Kraftverk, fabriker, avlopp och datacenter släpper ut enorma mängder värme i luften och vattnet varje dag. Mycket av den skulle kunna värma upp hemmen istället. Nästan ingenting av det skulle kunna göra el. Här är varför och var återvinning fungerar.
Helen Ltd / Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)
Under en park i Helsingfors, i grottor som är utskurna i berggrunden, tar en rad stora värmepumpar upp värme från stadens renade avloppsvatten och från vattnet som kommer tillbaka från fjärrkylningsnätet och förser fjärrvärmen med värme till bostäderna. Katri Vala-anläggningen, som drivs av stadens energibolag Helen, producerade 570,000 MWh värme i 2017 från fem stora värmepumpar och en sjätte, som lades till i 2021, förväntades öka den med upp till 200,000 MWh per år. dess kapacitet nådde ca 123 MW (Wikipedia, Energy in Finland, med hänvisning till Helen, 2018). Värmen var redan där. Den rinner ut i Östersjön.
Spillvärme är den största “energikällan” som ingen räknar med. En studie från 2016 uppskattade att 72% av världens primära energi går förlorad efter omvandling, mestadels som värme, och att 63% av spillvärmeströmmarna är under 100 °C (Forman et al., 2016). Det andra numret är det viktiga. Värme som svalnar är nästan värdelös för att producera elektricitet och mycket användbar för uppvärmning av byggnader. Den här sidan förklarar varför och vad som krävs för att använda den.
Vad det är
Återvinning av spillvärme innebär att fånga värme som en process ändå släpper ut och leverera den till något som behöver värme. Det finns tre vanliga former:
- Direktanvändning. Varmvatten eller gas från en fabrik, förbränningsanläggning eller kraftverk passerar genom en värmeväxlare till ett fjärrvärmenät eller annan process. Så började de flesta av Danmarks och Sveriges värmenät.
- Värmepumpar på kalla källor. Avlopp, datacenter, stormarknader, tunnelbanetunnlar och kylvatten är bara 10 till 40 °C. En stor värmepump höjer den värmen till de 60–90 °C som näten behöver, och använder mycket mindre el än en panna skulle göra.
- Att göra elektricitet. Varma avgaser från ugnar och motorer, vanligtvis över 200 °C, kan driva en ångturbin eller en organisk Rankinecykel (ORC), en liten turbin som använder en vätska som kokar vid lägre temperaturer än vatten.

Så fungerar det
Värmevärdet bestäms av dess temperatur. En kWh värme vid 30 °C och en kWh vid 600 °C är samma mängd energi men inte samma resurs. Carnot-verkningsgraden, taket för en motor som omvandlar värme till arbete, är η = 1 − T_cold / T_hot, med temperaturer i kelvin. Vid omgivningstemperaturen 25 °C (298 K):
- värme vid 30 °C (303 K):
1 − 298/303 = 1.6% - värme vid 90 °C (363 K):
1 − 298/363 = 18% - värme vid 300 °C (573 K):
1 − 298/573 = 48%
Verkliga maskiner når mindre än hälften av dessa tak. Organiska Rankine-cykler, det vanliga valet för att återvinna elektricitet från måttlig värme, omvandlar typiskt ungefär 5 till 20% av värmen, som stiger med dess temperatur (Quoilin et al., 2013). Under ca 80 °C är det sällan värt att använda maskiner för att producera elektricitet.

Värmepumpar fungerar tvärtom. En värmepumps tak är COP = T_hot / (T_hot − T_cold): ju mindre lyft, desto mer värme per enhet el. Att höja värmen i ett datacenter från 30 °C till 80 °C har en Carnot-COP på cirka 6,4; riktigt stora värmepumpar når ungefär hälften, runt 3. Så 100 kWh 30 °C spillvärme plus ca 45 kWh el blir ca 145 kWh nätverksvärme. Elen går inte till spillo, den hamnar också som värme.
Avståndet är den andra begränsningen. Värme är dyrt att flytta. Rör, diken och pumpning kostar betydligt mer per kWh än elkablar, och varmvatten förlorar värme på vägen. Slöserivärme är värdefull när en värmeansluten sitter nära källan eller när ett värmenät redan går förbi. Moderna “fjärde generationens” nätverk körs vid lägre temperaturer (cirka 50 till 70 °C) just för att mer lågvärme ska kunna användas (Lund et al., 2014).

Tidpunkten är den tredje. Ett datacenter producerar värme året runt, men hemmen behöver mest av det på vintern. Näten balanserar detta med värmelager, andra värmekällor och på sommaren genom att dumpa värme som inte kan användas.

Gränserna
- Temperatur. Det mesta av spillvärmen är för kallt för el. Carnot-ekvationen är inte förhandlingsbar.
- Avstånd. En källa långt från någon värmeanvändare är praktiskt taget värdelös, hur stor som helst.
- Inte i tid. Värmen i industrier och datacenter är konstant, uppvärmningsbehovet varierar med årstiden och når sin topp på kalla morgnar.
- Tillförlitlighet och kontrakt. Ett nätverk kan inte vara beroende av en fabrik som kanske stänger eller ett datacenter som kanske flyttar. Avtal, reservkapacitet och riskdelning är lika viktigt som teknik.
- Effektivitet först. Den bästa spillvärmen är den värme som inte produceras. Bättre processer och effektiva servrar minskar vad som finns att återställa, och det är bra.
Verkliga projekt, uppmätta
| Projekt | Var, när och hur | Värmekälla och skala | Vad som rapporteras |
|---|---|---|---|
| Katri Vala värme- och kylanläggning | Helsingfors, Finland, sedan 2006, utvidgad sedan | Behandlat avloppsvatten och returvatten från fjärrkyla, stora värmepumpar i berggrottor | 570,000 MWh värme i 2017 från fem värmepumpar, En sjättedel från 2021 uppgår till 200,000 MWh per år. ca 123 MW totalt (Helen, 2018. Wikipedia) |
| Datacenter i Meta Odense med Fjernvarme Fyn | Odense, Danmark, sedan 2020 | Servervärme som lyfts upp i stadsnätet med värmepumpar | Mål: 100,000 MWh värme per år, tillräckligt för 6,900 bostäder (Meta, 2020) |
| Stockholms dataparker | Stockholm, Sverige, sedan 2017 | Stockholm Exergi köper värme från datacenter till stadens nät | Ett program för “en datacenterindustri där ingen värme går till spillo” (Stockholm Data Parks) |
| Nordeuropeiska datacenter | Sverige, Danmark och Norge | Modellerad potential | Datacentervärme skulle kunna täcka en betydande andel av fjärrvärmen i nordiska städer om nät och priser tillåter (Wahlroos et al., 2018) |
Två politiska signaler visar vart detta är på väg. Tyskland kräver nu att nya datacenter som startar drift från juli 2026 ska återanvända minst 10 % av sin energi, vilket ökar till 15 % från juli 2027 och 20 % från juli 2028, om inte ett avtal om värmenätet finns på plats (Energieeffizienzgesetz, paragraf 11). Och datacenter växer snabbt: IEA uppskattar att de använder cirka 415 TWh el år 2024, omkring 1,5% av världens elektricitet, på väg mot cirka 945 TWh år 2030 (IEA, Energy and AI, 2025). Nästan all den elektriciteten hamnar som lågtemperaturvärme.

I Danmark, Finland och Sverige står fjärrvärmen för en stor del av värmemarknaden, vilket gör att de är ledande i fråga om spillvärmeanvändning (Werner, 2017). På andra håll är det oftast nätverket som saknas, inte värmen.
Vad det kostar
Återvinning av spillvärme genererar inte el, så det riktmärke som gäller för hela anläggningen (solenergi på tak vid ca 0,19 USD per kWh i vår trädgård Fläktväggmodell, inom Lazards juni 2026-intervall av $0.09 to $0,20 för kommersiell solenergi på tak) gäller endast de små högtemperaturfall som gör el. För värme är konkurrenten en gaspanna. Med samma runda nummer som på vår Termisk lagring sida (grossistgas till 35 € per MWh, kol till 70 € per ton, en 90% panna), gasvärme kostar ca 5 till 6 eurocent per kWh.

Värme från en lågtemperaturkälla genom en stor värmepump kostar elen delad med COP, plus utrustningen spridd över den värme som den levererar. De publicerade kostnaderna för stora värmepumpar och anslutningar varierar kraftigt beroende på plats, så vi visar intervallet som en beräkning (20 år, 7 % real diskonteringsränta, COP 3, rör och anslutning ingår inte):
| Installerad värmepumpskostnad per kW värme | El 50 € per MWh, 3,000 timmar per år | El 50 €, 6,000 timmar | El 100 €, 3,000 timmar | El 100 €, 6,000 timmar |
|---|---|---|---|---|
| €500 | 3.2 c | 2.4 c | 4.9 c | 4.1 c |
| €1,000 | 4.8 c | 3.2 c | 6,5 c | 4.9 c |
| €1,500 | 6.4 c | 4,0 c | 8.1 c | 5.7 c |
- Eurocent per kWh värme. Vår beräkning: utrustningskostnad × 0,0944 ÷ timmar + elpris ÷ 3.*
Återvunnen värme är oftast konkurrenskraftig med gas när värmepumpen är i drift många timmar per år och källan ligger intill ett nät. Dess svaga punkter är rören (en ny anslutning på några kilometer kan kosta mer än värmepumpen) och risken att källan försvinner. Direkt användning av varm industrivärme, utan värmepump alls, är vanligtvis den billigaste värmen ett nät kan köpa.

Att göra el av spillvärme är annorlunda: en ORC-enhet konkurrerar bara där värmen är varm, jämn och fri, och även då är dess uteffekt liten i förhållande till den värme som kommer in.
Där den kan vinna, och där den inte kan
Det kan vinna:
- Städer med värmenät bredvid datacenter, avloppsreningsverk, tunnelbanesystem, stormarknader och fabriker.
- Industriparker, där en anläggnings spillvärme är en annan anläggnings processvärme.
- Nya datacenter från början utformad för att leverera varmvatten, särskilt med vätskekylning vid 40 till 60 °C.
- Industri för höga temperaturer (cement, glas, stål, kemikalier), där avgaser över 250 °C kan driva en ORC eller ångturbin för elproduktion eller förvärma material.
- Avloppsvärme, som är stabil, nära städer och tillgänglig på vintern.

Det kan inte vinna:
- Fjärrkällor utan någon värmeanvändare i närheten: ett datacenter i öknen eller en isolerad anläggning.
- Omvandla lågtemperaturvärme till elektricitet. Vid 30 till 60 °C är Carnot-taket några procent; ingen pryl ändrar det.
- Platser utan värmenät, tills någon bygger ett. Nätet, inte värmen, är oftast den verkliga investeringen.
- Som en anledning att hålla slöseri processer. Effektivitet kommer först.
Vad som är bevisat, sannolikt och spekulativt
Bevisat: Carnot-gränserna för värme till el och värmepumpar; storskalig värmeåtervinning från avloppsvatten och datacenter till fjärrvärme i Helsingfors, Odense och Stockholm; industriella värmematningsnät över Danmark och Sverige; ORC-enheter som återvinner el från heta industriavgaser.
Plausible: de flesta nya stora datacenter i Europa levererar användbar värme, hjälpt av regler som Tysklands; nätverk med lägre temperatur som tar mer lågvärme; vätskekylda servrar som levererar 50 till 60 °C vatten som behöver lite eller ingen värmepump.

Spekulativt: ekonomiskt meningsfull el från värme under 80 °C; värmeåtervinning i städer utan nätplan; självbetjäning av termoelektriska paneler på vanliga spillvärmeytor.
Öppna forskningsfrågor
- Kartläggning. Var, vid vilken temperatur och i vilken mängd finns spillvärme tillgänglig jämfört med var värme behövs? Öppna, lokala kartor är sällsynta.
- Kontrakt och risk. Vem betalar för anslutningen, och vem bär risken om källan stängs?
- Lågtemperaturnätverk. Hur man konverterar befintliga högtemperaturnät och byggnader till att köra svalare.
- Högtemperaturvärmepumpar som levererar ånga vid 120 till 200 °C för industrin, från spillvärme vid 60 till 100 °C.
- Säsongsbaserad lagring som håller sommarens datacentervärme för vintern.
- Mått på prestanda. Publicerar årliga data om levererad värme, förbrukad el och kostnader för verkliga projekt.
Vad en fungerande prototyp skulle behöva
Värmepumpar och värmeväxlare är mogna. De användbara innovationerna är att ansluta källor till användare billigt, i högtemperaturvärmepumpar och i styrning. En fungerande modell ska leverera uppmätt värme till en verklig användare.
| Fas | Arbete | Beslut det möjliggör | Grov kostnad | Tid |
|---|---|---|---|---|
| 1. Värmegranskning | Mät flödet och temperaturen i en verklig avfallsström under flera veckor med loggar; kartlägg värmeanvändare inom 1 till 2 km | Finns det tillräckligt med värme, vid en användbar temperatur, nära nog för användaren? | $5k to $20k | 1 till 3 månader |
| 2. Bänkdemonstrator | En värmeväxlare och värmepump på 10 till 50 kW vid den faktiska källan, med värme- och elmätare | Uppmätt COP, påväxt och tillförlitlighet i verklig ström | $30k to $150k | 6 till 12 månader |
| 3. pilotanslutning | En anslutning till en byggnad eller ett litet nätverk, ett års data, ett värmeförsörjningsavtal | Verklig kostnad per kWh värme och avtalsmodell | $0.3M to $2M | 12 till 24 månader |

Vem behöver vi
- Fjärrvärmeingenjörer och nätoperatörer.
- Värmepumpsspecialister, speciellt för stora och högtemperaturmaskiner.
- Datacenter och industriella energichefer som vill dela temperatur- och flödesdata.
- Stadsplanerare och GIS-analytiker för att kartlägga källor och användare.
- Jurister och ekonomer för att utforma värmekontrakt som delar risken rättvist.
- Processingenjörer för påväxt, korrosion och rengöring av värmeväxlare på smutsiga strömmar som avloppsvatten och rökgas.
Har du en bättre idé?
Vissa medlemmar i stiftelsen kan ha kontakter som skulle kunna höra en pitch för en stark energiidé. För att pitchas behöver en idé ett fungerande, verklig modell som faktiskt producerar kraft; för en värmeåtervinningsidé innebär det en modell som levererar uppmätt värme eller el, med sin utgång och egen energianvändning loggad på instrument, inte hävdad. Pappersidéer är också välkomna: om fysiken och siffrorna stämmer kan vi publicera dem här på webbplatsen. Men att få kapital utan en fungerande modell är mycket svårt, och inget här är ett löfte om finansiering, avkastning eller introduktioner.
Skicka in din idé via bidragsformuläret med det problem den löser, fysikkontrollen, en ungefärlig kostnad per kWh och det billigaste testet som kan bevisa att den är felaktig. Om du har en fungerande modell, inkludera dess uppmätta utgång och hur du mätte den. På sidan energikällor jämförs detta med de andra alternativen på idéradarn.
Källor
- Forman, C., Muritala, I.K., Pardemann, R. och Meyer, B. (2016). Uppskattning av den globala spillvärmepotentialen. Svenska Energiföretagen 57, 1568-1579.
- Helen (2018) (på engelska). Ny värmepump ska byggas igen i Helsingfors; Wikipedia, Energi i Finland.
- Målsättning (2020). Odense datacenter: värmeåtervinning.
- Stockholms dataparker. Programmets webbplats.
- Wahlroos, M., Pärssinen, M., Rinne, S., Syri, S. och Manner, J. (2018). Framtida syn på spillvärmeutnyttjande: fallstudie av datacenter i norra Europa. Förnybar och hållbar energi 82, 1749-1764.
- Van den Broek, M., Dewallef, P., Quoilin, S. och Declaye, S. Lemort, V. (2013). Tekniskt-ekonomisk undersökning av organiska Rankinecykel (ORC) system. Förnybar och hållbar energi 22, 168-186.
- Lund, H., Werner, S., Wiltshire, R. et al. (2014). 4:e generationens fjärrvärme (4GDH). Energi 68, 1-11.
- Werner, S. (2017). Internationell översikt av fjärrvärme och fjärrkyla. Energi 137, s. 617-631.
- Tyskland (2023). Energieffizienzgesetz (EnEfG), avsnitt 11: datacenter.
- IEA (2025). Energi och AI.
- Lazard (juni 2026). Nivellerade kostnaden för energi+, version 19.
- Local Solar System Foundation. Den öppna modellen med fläktvägg: solcellsriktmärket på taket är $0,19 per kWh.
- Wikipedia. Amager Bakke: 157 till 247 MW fjärrvärme och upp till 63 MW el från kommunalt avfall, med en skidbacke på taket.