Vissa språk på denna webbplats kan vara maskinöversatta och kan innehålla fel. Hjälp till att förbättra den Läs den engelska originaltexten
En ingenjör bredvid stora blå värmepumpar i Katri Vala-anläggningen, en grotta under Helsingfors som tar värme från renat avloppsvatten.
Grönt initiativ · Energialternativ

Återvinning av spillvärme

Kraftverk, fabriker, avlopp och datacenter släpper ut enorma mängder värme i luften och vattnet varje dag. Mycket av den skulle kunna värma upp hemmen istället. Nästan ingenting av det skulle kunna göra el. Här är varför och var återvinning fungerar.

Helen Ltd / Wikimedia Commons (CC BY-SA 3.0)

Under en park i Helsingfors, i grottor som är utskurna i berggrunden, tar en rad stora värmepumpar upp värme från stadens renade avloppsvatten och från vattnet som kommer tillbaka från fjärrkylningsnätet och förser fjärrvärmen med värme till bostäderna. Katri Vala-anläggningen, som drivs av stadens energibolag Helen, producerade 570,000 MWh värme i 2017 från fem stora värmepumpar och en sjätte, som lades till i 2021, förväntades öka den med upp till 200,000 MWh per år. dess kapacitet nådde ca 123 MW (Wikipedia, Energy in Finland, med hänvisning till Helen, 2018). Värmen var redan där. Den rinner ut i Östersjön.

Spillvärme är den största “energikällan” som ingen räknar med. En studie från 2016 uppskattade att 72% av världens primära energi går förlorad efter omvandling, mestadels som värme, och att 63% av spillvärmeströmmarna är under 100 °C (Forman et al., 2016). Det andra numret är det viktiga. Värme som svalnar är nästan värdelös för att producera elektricitet och mycket användbar för uppvärmning av byggnader. Den här sidan förklarar varför och vad som krävs för att använda den.

72%av den globala primärenergin går förlorad efter omvandling, främst som värme (Forman et al., 2016)
63%av vilken spillvärmen är under 100 °C: bra för uppvärmning, dålig för el
100,000 MWhof heat a year: the recovery goal of Meta's data centre in Odense, Denmark, enough for 6,900 homes (Mål, 2020)
1,6 kWhav el, från högst 100 kWh värme från datacenter vid 30 °C, enligt Carnot-gränsen; som värme genom en värmepump blir det ca 145 kWh

Vad det är

Återvinning av spillvärme innebär att fånga värme som en process ändå släpper ut och leverera den till något som behöver värme. Det finns tre vanliga former:

  • Direktanvändning. Varmvatten eller gas från en fabrik, förbränningsanläggning eller kraftverk passerar genom en värmeväxlare till ett fjärrvärmenät eller annan process. Så började de flesta av Danmarks och Sveriges värmenät.
  • Värmepumpar på kalla källor. Avlopp, datacenter, stormarknader, tunnelbanetunnlar och kylvatten är bara 10 till 40 °C. En stor värmepump höjer den värmen till de 60–90 °C som näten behöver, och använder mycket mindre el än en panna skulle göra.
  • Att göra elektricitet. Varma avgaser från ugnar och motorer, vanligtvis över 200 °C, kan driva en ångturbin eller en organisk Rankinecykel (ORC), en liten turbin som använder en vätska som kokar vid lägre temperaturer än vatten.
Ett långt, sluttande kraftverk klätt i aluminium med en grön skidbacke på taket och en hög skorsten vid vattnet i Köpenhamn.
Amager Bakke i Köpenhamn förbränner stadens avfall och levererar 157 till 247 MW värme till fjärrvärmenätet, beroende på efterfrågan, och upp till 63 MW el. Taket är en skidbacke. Photo: kallerna, CC BY-SA 4.0

Så fungerar det

Värmevärdet bestäms av dess temperatur. En kWh värme vid 30 °C och en kWh vid 600 °C är samma mängd energi men inte samma resurs. Carnot-verkningsgraden, taket för en motor som omvandlar värme till arbete, är η = 1 − T_cold / T_hot, med temperaturer i kelvin. Vid omgivningstemperaturen 25 °C (298 K):

  • värme vid 30 °C (303 K): 1 − 298/303 = 1.6%
  • värme vid 90 °C (363 K): 1 − 298/363 = 18%
  • värme vid 300 °C (573 K): 1 − 298/573 = 48%

Verkliga maskiner når mindre än hälften av dessa tak. Organiska Rankine-cykler, det vanliga valet för att återvinna elektricitet från måttlig värme, omvandlar typiskt ungefär 5 till 20% av värmen, som stiger med dess temperatur (Quoilin et al., 2013). Under ca 80 °C är det sällan värt att använda maskiner för att producera elektricitet.

Ett stort silverisolerat kärl med rörledningar och ventiler: en organisk Rankine-cykelenhet i en industrihall.
En organisk Rankine-cykelenhet, en turbinslinga som omvandlar måttligt het spillvärme till elektricitet. Den omvandlar vanligtvis 5 till 20% av värmen. Photo: Benedikt Schneider, CC BY-SA 3.0

Värmepumpar fungerar tvärtom. En värmepumps tak är COP = T_hot / (T_hot − T_cold): ju mindre lyft, desto mer värme per enhet el. Att höja värmen i ett datacenter från 30 °C till 80 °C har en Carnot-COP på cirka 6,4; riktigt stora värmepumpar når ungefär hälften, runt 3. Så 100 kWh 30 °C spillvärme plus ca 45 kWh el blir ca 145 kWh nätverksvärme. Elen går inte till spillo, den hamnar också som värme.

Avståndet är den andra begränsningen. Värme är dyrt att flytta. Rör, diken och pumpning kostar betydligt mer per kWh än elkablar, och varmvatten förlorar värme på vägen. Slöserivärme är värdefull när en värmeansluten sitter nära källan eller när ett värmenät redan går förbi. Moderna “fjärde generationens” nätverk körs vid lägre temperaturer (cirka 50 till 70 °C) just för att mer lågvärme ska kunna användas (Lund et al., 2014).

Två stora svarta isolerade fjärrvärmerör som ligger i ett nygrävt dike.
Fjärrvärmerör i ett dike i Jyväskylä, Finland. Flytta värme innebär isolerade rör, och varje kilometer betyder grävning. Photo: Antti Leppänen, CC BY-SA 3.0

Tidpunkten är den tredje. Ett datacenter producerar värme året runt, men hemmen behöver mest av det på vintern. Näten balanserar detta med värmelager, andra värmekällor och på sommaren genom att dumpa värme som inte kan användas.

En stor röd cylindrisk tank märkt Fernwärmespeicher Theiß, omgiven av rörställningar.
Värmelagringstornet i Theiß, Niederösterreich, rymmer 50,000 kubikmeter varmvatten för fjärrvärmenätet: ett sätt att överbrygga klyftan mellan när värme produceras och när den behövs. Photo: C.Stadler/Bwag, CC BY-SA 4.0

Gränserna

  • Temperatur. Det mesta av spillvärmen är för kallt för el. Carnot-ekvationen är inte förhandlingsbar.
  • Avstånd. En källa långt från någon värmeanvändare är praktiskt taget värdelös, hur stor som helst.
  • Inte i tid. Värmen i industrier och datacenter är konstant, uppvärmningsbehovet varierar med årstiden och når sin topp på kalla morgnar.
  • Tillförlitlighet och kontrakt. Ett nätverk kan inte vara beroende av en fabrik som kanske stänger eller ett datacenter som kanske flyttar. Avtal, reservkapacitet och riskdelning är lika viktigt som teknik.
  • Effektivitet först. Den bästa spillvärmen är den värme som inte produceras. Bättre processer och effektiva servrar minskar vad som finns att återställa, och det är bra.

Verkliga projekt, uppmätta

ProjektVar, när och hurVärmekälla och skalaVad som rapporteras
Katri Vala värme- och kylanläggningHelsingfors, Finland, sedan 2006, utvidgad sedanBehandlat avloppsvatten och returvatten från fjärrkyla, stora värmepumpar i berggrottor570,000 MWh värme i 2017 från fem värmepumpar, En sjättedel från 2021 uppgår till 200,000 MWh per år. ca 123 MW totalt (Helen, 2018. Wikipedia)
Datacenter i Meta Odense med Fjernvarme FynOdense, Danmark, sedan 2020Servervärme som lyfts upp i stadsnätet med värmepumparMål: 100,000 MWh värme per år, tillräckligt för 6,900 bostäder (Meta, 2020)
Stockholms dataparkerStockholm, Sverige, sedan 2017Stockholm Exergi köper värme från datacenter till stadens nätEtt program för “en datacenterindustri där ingen värme går till spillo” (Stockholm Data Parks)
Nordeuropeiska datacenterSverige, Danmark och NorgeModellerad potentialDatacentervärme skulle kunna täcka en betydande andel av fjärrvärmen i nordiska städer om nät och priser tillåter (Wahlroos et al., 2018)

Två politiska signaler visar vart detta är på väg. Tyskland kräver nu att nya datacenter som startar drift från juli 2026 ska återanvända minst 10 % av sin energi, vilket ökar till 15 % från juli 2027 och 20 % från juli 2028, om inte ett avtal om värmenätet finns på plats (Energieeffizienzgesetz, paragraf 11). Och datacenter växer snabbt: IEA uppskattar att de använder cirka 415 TWh el år 2024, omkring 1,5% av världens elektricitet, på väg mot cirka 945 TWh år 2030 (IEA, Energy and AI, 2025). Nästan all den elektriciteten hamnar som lågtemperaturvärme.

En flygfoto över ett stort datacentertak som är täckt av rader med kylenheter och generatorer.
Taket på ett datacenter, täckt av kylningsutrustning. Nästan all elektricitet som servrarna använder går igenom maskiner som dessa som lågtemperaturvärme. Photo: Rsparks3, CC0

I Danmark, Finland och Sverige står fjärrvärmen för en stor del av värmemarknaden, vilket gör att de är ledande i fråga om spillvärmeanvändning (Werner, 2017). På andra håll är det oftast nätverket som saknas, inte värmen.

Vad det kostar

Återvinning av spillvärme genererar inte el, så det riktmärke som gäller för hela anläggningen (solenergi på tak vid ca 0,19 USD per kWh i vår trädgård Fläktväggmodell, inom Lazards juni 2026-intervall av $0.09 to $0,20 för kommersiell solenergi på tak) gäller endast de små högtemperaturfall som gör el. För värme är konkurrenten en gaspanna. Med samma runda nummer som på vår Termisk lagring sida (grossistgas till 35 € per MWh, kol till 70 € per ton, en 90% panna), gasvärme kostar ca 5 till 6 eurocent per kWh.

En sektion av svart isolerat fjärrvärmerör med grenanslutningar och gula ändhylsor, bredvid ett dike framför ett flerbostadshus.
Byggande av en fjärrvärmeledning i Tübingen, Tyskland. En ny anslutning på några kilometer kan kosta mer än själva värmepumpen. Photo: Giftzwerg 88, CC BY-SA 4.0

Värme från en lågtemperaturkälla genom en stor värmepump kostar elen delad med COP, plus utrustningen spridd över den värme som den levererar. De publicerade kostnaderna för stora värmepumpar och anslutningar varierar kraftigt beroende på plats, så vi visar intervallet som en beräkning (20 år, 7 % real diskonteringsränta, COP 3, rör och anslutning ingår inte):

Installerad värmepumpskostnad per kW värmeEl 50 € per MWh, 3,000 timmar per årEl 50 €, 6,000 timmarEl 100 €, 3,000 timmarEl 100 €, 6,000 timmar
€5003.2 c2.4 c4.9 c4.1 c
€1,0004.8 c3.2 c6,5 c4.9 c
€1,5006.4 c4,0 c8.1 c5.7 c
  • Eurocent per kWh värme. Vår beräkning: utrustningskostnad × 0,0944 ÷ timmar + elpris ÷ 3.*

Återvunnen värme är oftast konkurrenskraftig med gas när värmepumpen är i drift många timmar per år och källan ligger intill ett nät. Dess svaga punkter är rören (en ny anslutning på några kilometer kan kosta mer än värmepumpen) och risken att källan försvinner. Direkt användning av varm industrivärme, utan värmepump alls, är vanligtvis den billigaste värmen ett nät kan köpa.

Ett högt cementfabrikstorn av stål och betong under en blå himmel.
Ugnstornet på en cementfabrik i Union Bridge, Maryland. Cement-, glas- och stålverk avger värme som är tillräckligt varm för att mata ett nät direkt, den billigaste värmen ett nät kan köpa eller för att driva en turbin. Photo: Acroterion, CC BY-SA 4.0

Att göra el av spillvärme är annorlunda: en ORC-enhet konkurrerar bara där värmen är varm, jämn och fri, och även då är dess uteffekt liten i förhållande till den värme som kommer in.

Där den kan vinna, och där den inte kan

Det kan vinna:

  • Städer med värmenät bredvid datacenter, avloppsreningsverk, tunnelbanesystem, stormarknader och fabriker.
  • Industriparker, där en anläggnings spillvärme är en annan anläggnings processvärme.
  • Nya datacenter från början utformad för att leverera varmvatten, särskilt med vätskekylning vid 40 till 60 °C.
  • Industri för höga temperaturer (cement, glas, stål, kemikalier), där avgaser över 250 °C kan driva en ORC eller ångturbin för elproduktion eller förvärma material.
  • Avloppsvärme, som är stabil, nära städer och tillgänglig på vintern.
Flygfoto över tre runda sedimenteringstankar på ett reningsverk för avloppsvatten.
Klarare vid ett avloppsreningsverk i Kailua, Hawaii. Avloppsvattnet flödar jämnt året runt och kan användas även på vintern, varför Katri Vala-anläggningen i Helsingfors tar värme från det. Photo: Roen Wainscoat, CC BY-SA 4.0

Det kan inte vinna:

  • Fjärrkällor utan någon värmeanvändare i närheten: ett datacenter i öknen eller en isolerad anläggning.
  • Omvandla lågtemperaturvärme till elektricitet. Vid 30 till 60 °C är Carnot-taket några procent; ingen pryl ändrar det.
  • Platser utan värmenät, tills någon bygger ett. Nätet, inte värmen, är oftast den verkliga investeringen.
  • Som en anledning att hålla slöseri processer. Effektivitet kommer först.

Vad som är bevisat, sannolikt och spekulativt

Bevisat: Carnot-gränserna för värme till el och värmepumpar; storskalig värmeåtervinning från avloppsvatten och datacenter till fjärrvärme i Helsingfors, Odense och Stockholm; industriella värmematningsnät över Danmark och Sverige; ORC-enheter som återvinner el från heta industriavgaser.

Plausible: de flesta nya stora datacenter i Europa levererar användbar värme, hjälpt av regler som Tysklands; nätverk med lägre temperatur som tar mer lågvärme; vätskekylda servrar som levererar 50 till 60 °C vatten som behöver lite eller ingen värmepump.

Rader av datorservrar som står i vätska inuti en öppen nedsänkning kyltank, med gula kablar.
Servrar i en nedsänkningskyltank. Vätskekylning kan leverera varmare vatten än luftkylning, så ett värmenät behöver mindre lyft för att använda det. Photo: Rolf Brink, CC BY-SA 4.0

Spekulativt: ekonomiskt meningsfull el från värme under 80 °C; värmeåtervinning i städer utan nätplan; självbetjäning av termoelektriska paneler på vanliga spillvärmeytor.

Öppna forskningsfrågor

  • Kartläggning. Var, vid vilken temperatur och i vilken mängd finns spillvärme tillgänglig jämfört med var värme behövs? Öppna, lokala kartor är sällsynta.
  • Kontrakt och risk. Vem betalar för anslutningen, och vem bär risken om källan stängs?
  • Lågtemperaturnätverk. Hur man konverterar befintliga högtemperaturnät och byggnader till att köra svalare.
  • Högtemperaturvärmepumpar som levererar ånga vid 120 till 200 °C för industrin, från spillvärme vid 60 till 100 °C.
  • Säsongsbaserad lagring som håller sommarens datacentervärme för vintern.
  • Mått på prestanda. Publicerar årliga data om levererad värme, förbrukad el och kostnader för verkliga projekt.

Vad en fungerande prototyp skulle behöva

Värmepumpar och värmeväxlare är mogna. De användbara innovationerna är att ansluta källor till användare billigt, i högtemperaturvärmepumpar och i styrning. En fungerande modell ska leverera uppmätt värme till en verklig användare.

FasArbeteBeslut det möjliggörGrov kostnadTid
1. VärmegranskningMät flödet och temperaturen i en verklig avfallsström under flera veckor med loggar; kartlägg värmeanvändare inom 1 till 2 kmFinns det tillräckligt med värme, vid en användbar temperatur, nära nog för användaren?$5k to $20k1 till 3 månader
2. BänkdemonstratorEn värmeväxlare och värmepump på 10 till 50 kW vid den faktiska källan, med värme- och elmätareUppmätt COP, påväxt och tillförlitlighet i verklig ström$30k to $150k6 till 12 månader
3. pilotanslutningEn anslutning till en byggnad eller ett litet nätverk, ett års data, ett värmeförsörjningsavtalVerklig kostnad per kWh värme och avtalsmodell$0.3M to $2M12 till 24 månader
En kompakt fjärrvärmeöverföringsstation med en blå plattvärmeväxlare, pumpar, ventiler och mätare.
En 300 kW fjärrvärmeöverföringsstation i Niederösterreich: en värmeväxlare, pumpar och mätare som överför värme mellan ett nätverk och en byggnad. En pilotanslutning till en byggnad ser ungefär så här ut. Photo: Ulrichulrich, CC BY-SA 3.0

Vem behöver vi

  • Fjärrvärmeingenjörer och nätoperatörer.
  • Värmepumpsspecialister, speciellt för stora och högtemperaturmaskiner.
  • Datacenter och industriella energichefer som vill dela temperatur- och flödesdata.
  • Stadsplanerare och GIS-analytiker för att kartlägga källor och användare.
  • Jurister och ekonomer för att utforma värmekontrakt som delar risken rättvist.
  • Processingenjörer för påväxt, korrosion och rengöring av värmeväxlare på smutsiga strömmar som avloppsvatten och rökgas.

Har du en bättre idé?

Vissa medlemmar i stiftelsen kan ha kontakter som skulle kunna höra en pitch för en stark energiidé. För att pitchas behöver en idé ett fungerande, verklig modell som faktiskt producerar kraft; för en värmeåtervinningsidé innebär det en modell som levererar uppmätt värme eller el, med sin utgång och egen energianvändning loggad på instrument, inte hävdad. Pappersidéer är också välkomna: om fysiken och siffrorna stämmer kan vi publicera dem här på webbplatsen. Men att få kapital utan en fungerande modell är mycket svårt, och inget här är ett löfte om finansiering, avkastning eller introduktioner.

Skicka in din idé via bidragsformuläret med det problem den löser, fysikkontrollen, en ungefärlig kostnad per kWh och det billigaste testet som kan bevisa att den är felaktig. Om du har en fungerande modell, inkludera dess uppmätta utgång och hur du mätte den. På sidan energikällor jämförs detta med de andra alternativen på idéradarn.

Källor

  1. Forman, C., Muritala, I.K., Pardemann, R. och Meyer, B. (2016). Uppskattning av den globala spillvärmepotentialen. Svenska Energiföretagen 57, 1568-1579.
  2. Helen (2018) (på engelska). Ny värmepump ska byggas igen i Helsingfors; Wikipedia, Energi i Finland.
  3. Målsättning (2020). Odense datacenter: värmeåtervinning.
  4. Stockholms dataparker. Programmets webbplats.
  5. Wahlroos, M., Pärssinen, M., Rinne, S., Syri, S. och Manner, J. (2018). Framtida syn på spillvärmeutnyttjande: fallstudie av datacenter i norra Europa. Förnybar och hållbar energi 82, 1749-1764.
  6. Van den Broek, M., Dewallef, P., Quoilin, S. och Declaye, S. Lemort, V. (2013). Tekniskt-ekonomisk undersökning av organiska Rankinecykel (ORC) system. Förnybar och hållbar energi 22, 168-186.
  7. Lund, H., Werner, S., Wiltshire, R. et al. (2014). 4:e generationens fjärrvärme (4GDH). Energi 68, 1-11.
  8. Werner, S. (2017). Internationell översikt av fjärrvärme och fjärrkyla. Energi 137, s. 617-631.
  9. Tyskland (2023). Energieffizienzgesetz (EnEfG), avsnitt 11: datacenter.
  10. IEA (2025). Energi och AI.
  11. Lazard (juni 2026). Nivellerade kostnaden för energi+, version 19.
  12. Local Solar System Foundation. Den öppna modellen med fläktvägg: solcellsriktmärket på taket är $0,19 per kWh.
  13. Wikipedia. Amager Bakke: 157 till 247 MW fjärrvärme och upp till 63 MW el från kommunalt avfall, med en skidbacke på taket.