Vissa språk på denna webbplats kan vara maskinöversatta och kan innehålla fel. Hjälp till att förbättra den Läs den engelska originaltexten
Den röda näsan av en Pelamis vågen energi maskin som brister genom en brytande våg, spray flygande.
Grönt initiativ · Energialternativ

Vågenergi

Vågor är vindenergi som havet har samlat och fört med sig tusentals kilometer, det finns mycket av den och den kommer hela tiden nattetid och på vintern. Efter femtio års försök har ingen ännu byggt en vågmaskin som är både tuff och billig.

P123, via Wikimedia Commons

Om du står på en västlig kust på vintern kan du känna det genom fötterna: med några sekunders mellanrum kommer en mur av vatten som har färdats över ett hav och bryter sig igenom. Vågor skapas av vind som blåser över tusentals kilometer öppet hav, så de är en koncentrerad och fördröjd form av vindenergi. De fortsätter att komma efter att vinden har lagt sig, både på natten och på dagen, och som starkast under vintern, just när solpanelerna gör minst.

Det är löftet, och det är sant. Den här sidan, skriven med samma ärlighet som vår Fan Wall-forskning, handlar om varför löftet har varit så svårt att hålla. Den korta versionen: fysiken fungerar och resurserna är stora, men en vågmaskin måste skörda vanliga hav samtidigt som den överlever stormar som bär femtio gånger mer kraft. Efter ett halvt sekel och många misslyckade företag är vågenergi fortfarande flera gånger dyrare än solenergi, utan någon vinnande design ännu. Den kan vinna först där elen är dyr och havet är den enda grannen.

2,1 TWav vågkraft når världens kuster i genomsnitt (Gunn och Stock-Williams, 2012)
28 kWper meter vågfront i ett typiskt Atlanthav, 2,5 m högt med en period på 9 sekunder
3 GWhgjort av Mutriku vågbrytare anläggningen i Spanien mellan 2011 och 2023, den längsta rekordet för någon våg anläggning (Mullsjö)
18.5 mvågorna överlevde av CorPowers C4 boj utanför Portugal i november 2023 (CorPower Ocean)

Vad det är

En vågenergiomvandlare är en maskin som omvandlar rörelsen av vågor till elektricitet. Till skillnad från vindkraft, där en konstruktion (det trebladiga turbinen) har vunnit, finns det fortfarande hundratals konkurrerande idéer inom vågenergin. De faller in i några familjer:

  • Punktabsorbenter: bojar som guppar upp och ner och drar mot ett ankare eller en tung flottörenhet. CorPowers C4 är en av dem.
  • Dämpare: långa, ormliknande kedjor av flytor som ligger längs vågornas riktning och böjer sig i lederna. Pelamis var det berömda exemplet.
  • Oscillerande vågströmsomvandlare: gångjärnsflikar på havsbotten nära stranden som gungar fram och tillbaka. Aquamarine Powers Oyster var en av dem.
  • Oscillerande vattenpelare: kammare som öppnas mot havet under vattenlinjen. Vågorna trycker vattnet inuti upp och ner, vilket trycker luften in och ut genom en turbin. I Mutriku i Spanien har man byggt in sexton av dem i en hamnmur.
  • Övertopping-anordningar: ramper som låter vågorna spilla ut i ett upphöjt bassängområde, och sedan tömma vattnet tillbaka genom lågt placerade turbiner.
Två långa röda Pelamis vågmaskiner liggande vid en kaj i Orkney.
De två 180 m Pelamis P2-maskinerna lades upp vid Lyness, Orkney. Pelamis Wave Power gick under förvaltning år 2014. Photo: Drnoble, CC BY 4.0

Så fungerar det

Energi i en våg. En vågs energi lagras dels som vatten lyfts över den genomsnittliga havsnivån och dels som vattnets rörelse. För ett oregelbundet hav som beskrivs av dess signifikanta våghöjd H (ungefär den genomsnittliga höjden på den högsta tredjedelen av vågorna) är energin per kvadratmeter havsyta E = ρ g H² / 16, där ρ är densiteten hos havsvatten och g gravitation. Fördubblar man våghöjden fyrdubblas energin.

Vågenergin färdas med grupphastigheten g T / 4π i djupt vatten, där T är vågperioden. Vågenergin är den energi som en våg förmedlar till ett objekt. Multiplicera energin med hastigheten och kraften som kommer längs varje meter av vågfronten är P = ρ g² H² T / 64π, vilket fungerar som ca 0,49 × H² × T kilowatt per meter. Ett 2,5 m hav med en period på 9 s bär omkring 28 kW förbi varje meter kust: över ett år, elektriciteten i dussintals hem per meter, om allt det kunde fångas. Förklaringen ovan låter dig prova andra hav.

Vad vattnet gör. På djupt vatten reser inte vattnet i en våg med den: varje partikel rör sig i en cirkel och återvänder nästan till där den började. Cirklarna krymper snabbt med djupet; en halv våglängd ner är rörelsen bara ca 4% av den vid ytan. Djuphavsvågor är långa: våglängden är ca 1.56 × T² meter, så en 9 s våg är 126 m från topp till topp. Det är därför den mesta vågenergin finns nära ytan och varför maskiner flyter eller sitter i grunt vatten.

För att absorbera en våg, gör en våg. En vågmaskin tar energi genom att röra sig på ett sätt som avbryter en del av den inkommande vågen. För en flytande boj som bara rör sig upp och ner, sätter detta en berömd gräns: hur stor den än är, kan den inte fånga mer än kraften som kommer över en bredd av λ / 2π, en våglängd delad med 2π, ca 20 m för en 9 s våg (Falnes, 2002). För att uppnå detta krävs det att bojens rörelse följer vågorna, vilket är anledningen till att styrsystem som justerar en maskin efter varje passerande våg är så viktiga. I praktiken fångar uppmätta och modellerade maskiner typiskt mellan en tiondel och en tredjedel av den kraft som kommer över deras egen bredd (2015. förlag).

Långsamma, enorma krafter. En våg trycker med enorm kraft men rör sig långsamt, en meter eller två var några sekunder. Generatorer föredrar snabba, mjuka rörelser, så varje vågmaskin behöver en kraftuttag En motor som omvandlar det ena till det andra: hydraulstänger och -motorer, luftturbiner, direktdrivna linjära generatorer eller mekaniska växellådor. Mycket av tekniken, och mycket av misslyckandet, händer här.

Gränserna: teoretiska och praktiska

Resurserna. I genomsnitt över hela planeten når ungefär 2,1 TW vågkraft världens kuster, av samma storleksordning som världens genomsnittliga elförbrukning på cirka 3,4 TW (Gunn och Stock-Williams, 2012). Endast en bråkdel kan tas: maskiner kan inte sträcka ut sig över varje kust, energi går förlorad när vågorna når grunt vatten och mycket av resursen finns i avlägsna södra oceaner. De rikaste kusterna möter de rådande västliga vindarna mellan cirka 40 och 60 grader bredd: Irland, Skottland, Portugal, Chile, södra Australien, Nya Zeeland, Stilla havet nordväst om USA. Inneslutna hav som Medelhavet får bara några få kilowatt per meter.

Stormproblemet. Stormknappen i förklararen gör den centrala svårigheten synlig. En maskin är konstruerad för att tjäna mest pengar i hav på 1 till 4 m, men den måste överleva hav på 10 till 15 m, med femtio eller fler gånger kraften och enstaka vågor ännu högre. Att designa en struktur för stormen gör den tung och dyr; att designa den för det genomsnittliga havet gör den bräcklig. Vindkraftverk löser detta genom att vrida sina blad ut från vinden. En vågmaskin kan inte kliva ur havet.

Utmattning. Med en period på 8 sekunder möter en maskin cirka fyra miljoner vågor per år, var och en böjer, trycker och vrider sina leder, tätningar och förtöjningar. Under tjugo år är det ungefär åttio miljoner belastningscykler i saltvatten.

Tillträde och förtöjningar. Som all marin energi kan vågmaskiner endast installeras och repareras i lugnt väder, och de sitter precis där vädret är som värst. Förtöjningarna måste hålla en rörlig kropp i brytande hav utan att knäcka eller dra.

En taklös betongkammare på en klippig strand vid havet, resterna av ett vågkraftverk.
Det som finns kvar av Islay LIMPET år 2018: en oscillerande vattenpelare på 250 kW vid stranden av Islay, Skottland, ansluten till elnätet år 2000 och stängd år 2011. Endast dess vågkammare finns kvar. Photo: Anhn, CC BY-SA 4.0

Verkliga projekt, uppmätta

ProjektVarTyp och storlekVad som hände
PelamisAguçadoura, Portugal, sedan EMEC, OrkneyDämpare, 750 kW, 120 till 180 m långDen första vågfarmen med flera maskiner: tre maskiner, 2.25 MW, började exportera i juli 2008 och var offline i november 2008 när projektets ägare hamnade i ekonomiska svårigheter. Den senare P2-001 maskinen slutförde mer än 15,000 drifttimmar på EMEC. Pelamis Wave Power gick in i administrationen i november 2014 (Pelamis).
OstronEMEC, OrkneyNearshore-fläkt, 315 kW och sedan 800 kWFörsta maskinen installerades 2009, den andra generationen testades från 2012 till 2015.Aquamarine Power kallade in administratörer i oktober 2015 (Aquamarine Power).
MutrikuBaskien, Spanien16 oscillerande vattenpelare i en hamnvågbrytare, 296 kWI drift sedan juli 2011. Över 3 GWh totalt i slutet av 2023; 266 MWh år 2023, en kapacitetsfaktor på cirka 10%. Dess Wells-turbiner omvandlar cirka 30% av luftkraften till elektricitet. Kostnad 6,4 miljoner euro (Mutriku; Tethys, PNNL).
Wave HubOff Cornwall, EnglandNätanslutna testuttag för maskiner på upp till 20 MWInstallerades 2010 med offentliga pengar, men fram till 2018 hade ingen el producerats där, platsen övergick senare till flytande havsvind (Wave Hub).
CorPower C4Billiga flyg till Aguçadoura, PortugalPunktabsorberande boj, 300 kW nominell effekt, 9 m bred, 19 m högExport sedan oktober 2023; överlevde 18,5 m vågor i stormen Domingos i november 2023; rapporterade toppar på upp till 600 kW; typcertifiering av DNV 2026.En liten uppsättning av ytterligare bojar planeras på samma plats (CorPower Ocean; CorPower, 2026).
En stor gul och vit gångjärnslock av stål som ligger i en tillverkning hall, med en arbetare går förbi den för skala.
Oyster 800, en 800 kW gångjärnsklaff, på varvet i Methil, Fife, i juli 2011, innan den skickades till testplatsen i Orkney. Photo: Aquamarine Power, via the Scottish Government, CC BY 2.0

Mönstret är nyktert. De mest kända maskinerna under 2000-talet, Pelamis och Oyster, arbetade båda till havs, och båda företagen misslyckades innan de nådde kommersiella matriser, till stor del eftersom nästa steg kostade mer än investerare skulle riskera. Den längst löpande anläggningen, Mutriku, är liten och byggdes in i en vågbrytare som behövdes ändå. Den nyaste generationen, ledd av konstruktioner som CorPowers, har satt överlevnad och kontroll först och rör sig först nu från en maskin till en första liten uppsättning.

Vad det kostar

Det finns ingen kommersiell vågfarm ännu, så varje kostnadssiffra är en uppskattning från prototyper och modeller.

KällaVad det ärPris
Vår beräkning baserad på publicerade siffror6,4 miljoner euro för 266 MWh år 2023, 20 år till 7 % realränta, före eventuella driftskostnaderöver 2 euro per kWh
Havsenergisystem (2015)Andra vågens matriser, genomsnittliga utvecklardata$0.21 to $0,67 per kWh
Havsenergisystem (2015)Första kommersiella vågfarmer: utvecklarnas uppskattningar / oberoende referensstudier$0.12 to $0,28 / $0.28 to $0,48 per kWh
Havsenergisystem (2015)Installerad kostnad för första arrays$4,000 to $18,100 per kW
Vårt riktmärkeSolenergi på tak, Fläktvägg modell; Lazard 2026 kommersiell och kommunal solenergi$0.19 per kWh; $0.09 to $0.20
Lazard (juni 2026)Ny solenergi / landbaserad vindkraft / havsbaserad vindkraft$0.04 to $0,10 / $0.04 to $0,10 / $0.11 to $0,17 per kWh

Mutriku är inte ett rättvist test av kostnaden, det var en demonstration, med små turbiner som valts för tillförlitlighet. Men det visar hur långt verklig hårdvara är från pappersberäkningar. Det ärliga intervallet för en första liten uppsättning idag är ungefär $0.30 to $0,70 per kWh, två till fyra gånger solenergi på taket. Branschens egna studier säger att kommersiella gårdar kan nå $0.12 to $0,28, om maskinerna överlever, tillgängligheten är hög och kostnaderna sjunker med volymen. Inget av dessa förhållanden har ännu visats till havs.

En svängd hamnvågbrytare som i skymningen rinner ut i ett lugnt hav, under en skogsklädd udde.
Vågbrytaren i Mutriku hamn i Baskien, Spanien. Dess sexton luftkammare har producerat elektricitet från vågor sedan 2011. Photo: Txo, CC0

Där den kan vinna, och där den inte kan

Det kan vinna:

  • Till havs, där det inte finns något elnät. Havssensorer, navigationsbojar, vattenbrukspennor, undervattensfarkoster som behöver laddas och offshoreplattformar kör nu på batterier, diesel eller solpaneler som gör lite på vintern. Här konkurrerar en liten vågmaskin med dyr energi, inte med billig solenergi.
  • Öar på energiska kuster, från Hebriderna till Azorerna och Stilla havet, där energin redan kommer från importerad diesel.
  • Vattbrytare och havsmurar byggs ändå, som i Mutriku, där strukturen redan är betald.
  • Vid sidan av havsbaserade vindkraftsparker, dela kablar, nätanslutningar och underhållsfartyg samt producera när vinden har lagt sig men svälten inte.
  • Som vinterkraft på höga breddgrader, där vågorna är som starkast när solpanelerna gör minst.

Det kan inte vinna:

  • Som billig bulkel, överallt där sol- och vindkraftverk kan byggas.
  • På skyddade kuster och slutna hav, där den genomsnittliga resursen är några kilowatt per meter.
  • Utan att bevisa överlevnad först. En konstruktion som inte har klarat en vinter till sjöss är fortfarande en modell, hur bra dess tankresultat än är.
En stor röd flytande struktur med två långa armar och en ramp, förtöjd i ett grått hav nära en grön strand.
Wave Dragon, en övertopping-anordning: dess armar styr vågorna uppför en ramp till ett bassäng som dräneras genom låga turbiner. Prototypen i skala 1:4,5 testades i Nissum Bredningsfjorden i Danmark mellan 2003 och 2010. I januari 2005 bröt en storm förtöjningen och båten drev i land. Photo: Wave Dragon, CC BY 3.0

Vad som är bevisat, sannolikt och spekulativt

Bevisat: vågenergins och effektflödets fysik; infångningsgränserna för oscillerande kroppar; att vågmaskiner kan generera el till havs och exportera den till nätet; att en oscillerande vattenpelare i en vågbrytare kan köras i mer än ett decennium (Mutriku); att resursen är starkast på vintern vid västliga kuster på mellersta breddgrader.

Plausible: att nya kontrollmetoder och lättare strukturer kan öka fångst- och skärstål per kilowatt; att punktabsorberande bojar kan överleva stormar av den typ som CorPowers C4 mötte 2023; att arrays som delar förtöjningar och kablar kan sänka kostnaden; att havsobservation och vattenbruksmarknader kommer att betala för små maskiner innan nätet gör det.

Spekulativt: vågkraft på bekostnad av havsbaserad vindkraft; en enda konstruktion som vinner på samma sätt som trebladiga turbiner vann för vinden; stora uppsättningar med hundratals megawatt under det kommande decenniet.

Öppna forskningsfrågor

  • Överlevnad och kontroll tillsammans. Hur man finjusterar en maskin för att fånga det mesta från vanliga vågor samtidigt som den avstäms säkert i en storm, tillförlitligt, i tjugo år.
  • Power take-off. Effektiv, hållbar omvandling av långsamma, enorma krafter: hydraulik, magnetväxlar, linjärgeneratorer, flexibla material som själva är generatorer.
  • Förtöjningar och struktur. Mindre stål per kilowatt, och förtöjningar som inte går sönder.
  • Arrays. Hur maskiner skuggar eller hjälper varandra i grupper, och hur man delar infrastruktur.
  • Konvergens. Vilken av familjerna ovan, om någon, är i grunden billigast. Offentliga scen-gate program såsom Vågenergi i Sverige finns för att besvara detta med delade data.
  • Miljö. Undervattensbuller, insnärjningsrisk för havslevande däggdjur i förtöjningar och effekter på kustsediment när stora anläggningar tar energi från vågor.
En grön cylindrisk boj som flyter upprätt i ett djupt blått hav, sett från en båts kölvatten.
MARMOK-A-5, en flytande oscillerande vattenpelare, på BiMEP:s testplats utanför den baskiska kusten 2017. Det testades där från 2016 till 2019, och en ny version gick till sjöss år 2026. Photo: Oceantec, CC BY-SA 4.0

Vad en fungerande prototyp skulle behöva

Vågenergi har en vältrasad väg från idé till hav, just för att så många idéer har misslyckats längs den. Kostnaderna nedan är våra grova uppskattningar för ett litet team.

EtappArbeteVad det bevisarGrov kostnadTid
1. Numerisk modellFrekvens- och tidsdomänmodeller av maskinen i verkliga havstillstånd (öppna verktyg som WEC-Sim finns)Fånga bredd i teorin, laster i stormar$10k to $40k2 till 4 månader
2. våg tankEn 1:50 till 1:20 modell i ett universitetsvågbäcken, regelbundna och oregelbundna vågor, sedan extrema vågor, med en simulerad effektupptagning mätt på instrumentUppmätt fångstbreddsförhållande och överlevnadsbelastningar$30k to $150k3 till 6 månader
3. Skyddad sjöprovningEn 1:4 till 1:10-maskin på en plantskola som EMEC:s Scapa Flow eller BiMEP i Spanien, exporterar till en lastbankVerklig kraft, förtöjningar, underhåll, en vinter till sjöss$0.5 million to $3 miljoner1 till 2 år
4. Full skalaEn maskin vid en elnätsansluten kaj på öppet havBankable prestanda och överlevnadsdata10 miljoner dollar och uppåti flera år
Halvvägs ovanför och halvvägs under vattenlinjen i ett testbassäng: en modellvågenergiboj hänger från en blå stålportal med instrument.
Steg 2 i praktiken: en modell i skala 1:20 av en flytande oscillerande vattenpelare under test i vågbassängen vid Ifremer i Brest, Frankrike, i mars 2013. Photo: Olivier Dugornay, Ifremer, CC BY 4.0

Steg 2 är där en pitch börjar bli trovärdig: en modell i en vågbehållare med ett uppmätt kraftuttag, som visar både vad den fångar och vad den överlever.

Vem behöver vi

  • Havsingeniörer och hydrodynamiker med erfarenhet av vågstruktursamverkan och kontroll.
  • Wave tank faciliteter vid universitet och nationella laboratorier.
  • Power take-off specialister: hydraulik, linjära generatorer, magnetisk växellåda.
  • Förtöjnings- och offshorekonstruktörer.
  • Marina operationer personer som har installerat och återhämtat utrustning till havs.
  • Marina ekologer för buller- och insnärjningsövervakning.
  • Användare till havs: fiskodlingar, havsobservatorier och ö-verk som skulle köpa de första maskinerna.

Har du en bättre idé?

Vissa medlemmar i stiftelsen kan ha kontakter som skulle kunna höra en pitch. För att pitchas behöver en idé ett fungerande, verklig modell som faktiskt producerar kraft, med sin effekt mätt på ett instrument, inte hävdat: en modell i en våg tank med en loggad kraftuttag säger mer än någon animering. Pappersidéer är också välkomna: om fysiken och siffrorna stämmer kan vi publicera dem här på webbplatsen. Men att få kapital utan en fungerande modell är mycket svårt, och inget här är ett löfte om finansiering, avkastning eller introduktioner.

Skicka din idé via bidragsformuläret, välj det gröna initiativet. Berätta för oss vilka vågor den är konstruerad för, vilken fångstbredd du förväntar dig och varför, hur den överlever en storm, en ungefärlig kostnad per kWh och det billigaste testet som kan bevisa att den har fel. energikällor sidan jämför vågkraft med elva andra idéer.

Källor

  1. Gunn, K. och Stock-Williams, C. (2012). Kvantifiering av den globala vågkraftsresurs. Förnybar energi 44, 296-304.
  2. Falnes, J. (2002). Ocean Waves and Oscillating Systems: Linear Interactions Including Wave-Energy Extraction. Stockholm: Svenska Akademiens förlag.
  3. A-laget. (2015). En databas över infångningsbreddsförhållande för vågenergiomvandlare. Förnybar energi 80, 610-628.
  4. Havsenergisystem (2015). Internationellt jämförd kostnad för energi för havsenergiteknologier.
  5. Vågkraft, Wikipedia: formeln för djuphavskraftflöde.
  6. Pelamis vågenergiomvandlare, Wikipedia.
  7. Aquamarine Power, Wikipedia.
  8. Mutriku Breakwater Wave Plant, Wikipedia och Pacific Northwest National Laboratory, Tethys, Mutriku vågkraftverk.
  9. Wave Hub, Wikipedia.
  10. CorPower Ocean, Wikipedia och CorPower Ocean (2026), världens första DNV-certifiering för vågenergiteknik.
  11. Vågenergi i Skottland. Publik bibliotek av programrapporter.
  12. Lazard (juni 2026). Nivellerade kostnaden för energi+, version 19.
  13. Local Solar System Foundation. Fläktväggen: öppen modell och riktmärke, solenergi på taket till 0,19 dollar per kWh.
  14. Islay LIMPET, Wikipedia: en oscillerande vattenpelare på 250 kW vid stranden, anslöts till elnätet år 2000 och togs ur drift 2011.
  15. Wave Dragon, Wikipedia: prototypen i skala 1:4.5 i Nissum Bredning, 2003 till 2010.
  16. BiMEP (2026). BiMEP är värd för IDOMs nya flytande enhet: den oscillerande vattenpelaren MARMOK-A5, och en tidigare version testad från 2016 till 2019.
  17. Luftvågsteori och Wells turbin, Wikipedia: partiklar som kretsar under vågor, och en luftturbin som roterar på samma sätt i båda riktningarna.