Vissa språk på denna webbplats kan vara maskinöversatta och kan innehålla fel. Hjälp till att förbättra den Läs den engelska originaltexten
Ett fjärrvärmeverk med höga skorstenar vid en flod i Hamburg, den typ av nät som ett värmebatteri matar.
Grönt initiativ · Energialternativ

Sand och värme batterier

En silo av sand är inte glamoröst, men det kan hålla en veckas värme i en stad.Fysiken är enkel, gränserna är tydliga och knepet är att veta vad den lagrade värmen ska användas till.

Sebastian Koppehel / Wikimedia Commons (CC BY 4.0)

På blåsiga, soliga dagar har många europeiska nät nu mer el än de kan använda och priset sjunker nära noll eller till och med under det. Några timmar senare betalar samma nät en premie. Ett värmebatteri är det enklaste sättet att fånga de billiga timmarna: ett elektriskt värmeelement värmer upp en stor massa sand, krossad sten eller tegelsten till hundratals grader, tjock isolering håller värmen inne och en fläkt eller värmeväxlare tar ut den när den behövs, dagar eller veckor senare.

Ungefär hälften av världens slutliga energianvändning är värme, inte elektricitet (IEA, Förnybar energi 2019). Det mesta kommer fortfarande från förbränning av gas, olja, kol eller trä. Det gör detta till ett stort pris, och det är därför denna sida tar en hård titt på vad värmebatterier kan och inte kan göra. Kort sagt: lagras som värme och används som värme, kommer elen tillbaka med 85 till 95%; omvandlas den tillbaka till elektricitet, kommer den tillbaka med 30 till 41% i bästa fall. Det enda faktum avgör var tekniken vinner.

100 MWh2000 ton täljsten i Pornainen, Finland, sedan år 2025: en vecka av stadens vintervärme (Polar Night Energy)
85%årlig verkningsgrad, el in till värme ut, rapporterad för det första kommersiella sandbatteriet i Kankaanpää (Finland)Solvärme världen, 2024)
55%Carnot-taket för att omvandla 400 °C värme tillbaka till elektricitet med en kylsänka på 30 °C; riktiga turbiner når ungefär hälften av det
ca 50 kWhav värme per ton sten för en 180 till 250 graders sväng, liknande varmvatten per ton men vid mycket högre temperaturer

Vad det är

Ett värmebatteri, även kallat ett termisk batteri eller elektrifierad termisk energilagring, lagrar el som värme i en billig fast substans. Det finska företaget Polar Night Energy använder en stålsilo fylld med byggsand eller krossad täljsten och ansluter den till ett fjärrvärmenät. Rondo Energy i Kalifornien värmer upp eldfast tegel till över 1000 °C för att producera ånga till fabriker. Antora Energy värmer kolblock tills de glöder och kan ge tillbaka antingen värme eller, genom speciella solcellsliknande paneler, elektricitet. Siemens Gamesa drev ett pilotprojekt i Hamburg som lagrade värme i vulkanisk bergart vid 750 °C och omvandlade den till el med en ångturbin.

Dessa är alla samma idé med olika temperaturer och olika kunder. De enda frågorna som spelar roll är: hur varmt, hur länge, hur billigt och vad värmen är till för.

Så fungerar det

Laddning. Elen går genom motståndsvärmare, samma princip som en vattenkokare eller en brödrost. Denna omvandling är i princip 100% effektiv: varje kilowattimme av elektricitet blir en kilowattimme värme. Polar Nights silor värmer luften med motstånd och blåser den genom rör begravda i sanden, medan Rondos värmare strålar direkt på tegel.

Inuti en hög industrihall: en blå cylindrisk panna med isolerade rörledningar, ventiler och gångvägar.
En elektrodpanna på Fenne kraftverksplats i Völklingen, Tyskland: en jätte elkokare. När elnätet har överskottskraft från sol och vind omvandlas elen till varmvatten för ett värmenät, samma steg som laddar ett värmebatteri. Photo: Raphel Maass, CC BY-SA 4.0

Lagra. Den energi som lagras i ett fast ämne är E = m × c × ΔT: dess massa gånger dess specifika värme gånger temperatursvängningen. Torr sand och de flesta stenar har en specifik värme c på ca 0,8 till 1,0 kJ per kg per grad. Ett ton sand som värms upp från 150 °C till 400 °C (en sväng på 250 grader) rymmer därför 1,000 kg × 0.8 kJ/kg·K × 250 K = 200 MJ, eller ca 56 kWh. För Pornainens lager uppgår det till 100 MWh i 2,000 ton, vilket motsvarar 50 kWh per tonne. Varmvatten i en fjärrvärmetanks, som växlar mellan 90 °C och 50 °C, rymmer ca 47 kWh per ton; sand vinner eftersom den kan gå mycket varmare utan tryckkärl. Som jämförelse kan nämnas att litiumjonbattericeller innehåller ungefär 150 till 250 kWh el per ton.

Håller det inne. Värme läcker ut genom ytan, i en takt Q = U × A × ΔT, där U mäter hur bra isoleringen är, A är ytan och ΔT temperaturskillnaden till utsidan. Den lagrade energin växer med volymen (kub av storleken) och förlusterna med ytan (kvadraten), så större butiker förlorar en mindre bråkdel. Vår grova uppskattning för en silo i Pornainens storlek (15 m bred och 13 m hög, ca 970 m² yta) med isolering som släpper igenom 0,1 W per m² per grad och en 300 graders skillnad: cirka 29 kW eller 0,7% av en full butik per dag. En liten butik stor som ett trädgårdsskjul skulle förlora flera gånger den bråkdelen, vilket är anledningen till att sandbatterier byggs för städer och fabriker, inte för enskilda hus.

Utladdning. För värme blåser en fläkt luft genom den heta sanden och en värmeväxlare överför värmen till vatten för nätet. Inget av detta är exotiskt. För elektricitet måste värmen driva en motor, och här sätter fysiken en hård gräns. Carnot-verkningsgraden, den bästa värmemotorn någonsin kan göra, är η = 1 − T_cold / T_hot, med temperaturer i kelvin. Värme vid 400 °C (673 K) som avges vid 30 °C (303 K) ger 1 − 303/673 = 55%. Vid 750 °C är taket 70 %. Verkliga ångturbiner, pumpar och värmeväxlare når ungefär hälften av Carnot-talet, så en butik återvinner något i stil med 25 till 40% av den el som den köpt. En publicerad design för en stenbutik i Sorø, Danmark, förväntas ge 30 till 41% tillbaka som el eller 41 till 58% som värme (Wikipedia, Termisk energilagring).

Den praktiska slutsatsen: ett värmebatteri är ett utmärkt sätt att köpa värme från elnätet under de billigaste timmarna, och ett dåligt sätt att lagra el till senare, såvida inte värmemotorn blir mycket bättre eller laddningskraften nästan är gratis.

Gränserna

  • Teoretiskt. Specifik värme och temperatursvängningar fixar energin per ton; Carnot-ekvationen fixar hur mycket som någonsin kan bli elektricitet igen. Ingen smart design undgår heller.
  • Temperature matches the use. Fjärrvärme behöver 60 till 120 °C, livsmedels- och pappersfabriker behöver ånga vid 150 till 250 °C, kemikalier och cement behöver 400 till 1,500 °C. Högre temperaturer lagrar mer per ton men kräver stål, eldfast tegel och isolering som kostar mer och slits hårdare.
  • Power versus energy. Värmare och värmeväxlare (power sidan) är vanligtvis dyrare än sanden (energi sidan). En butik som bara laddas på några billiga timmar behöver stora värmare som står stilla större delen av tiden.
  • Cykler per år. Varje euro av utrustning måste betalas tillbaka genom värmen den förskjuter. En butik som cyklar 200 gånger per år sprider ut sin kostnad betydligt tunnare än en som cyklar 20 gånger. Polar Night säger att deras lager fungerar bäst mellan 20 och 200 cykler per år (Solarthermalworld, 2024).
  • Billig el måste finnas. Affärsmodellen bygger på många timmars låga priser. Nät med mycket vind och sol, som Finlands, Danmarks och Kaliforniens, har dem; nät med lite variabel effekt gör det inte.
En hög, rund, silverklädd förvaringstank mot en djupblå himmel, stående på en tom stenlagd innergård.
Varmvattenförvaringen vid Nordsjö kraftverk i Helsingfors. Fjärrvärmenät håller redan värme i stora isolerade tankar som denna; sand och sten kan gå mycket varmare utan ett tryckkärl. Photo: Josutus, CC BY-SA 4.0

Verkliga projekt, uppmätta

ProjektVar, när och hurFörvaringsmedium och temperaturStorlekVad som rapporteras
Polar Night Energy pilotTammerfors, Finland, 2020Sand3 MWhFörsta piloten, som drivs av företaget
Polarnattens energi för VatajankoskiKankaanpää, Finland, juli 2022100 ton byggsand i en stålsilo på 4 × 7 m; uppvärmd till ca 500 °C, drift vid 150 till 400 °C8 MWh85 % årlig effektivitet på tredagarscykler; 95 % mål för lager över 100 MWh (Solarthermalworld)
Polar Night Energy för Loviisan LämpöBorås, Finland, 20252000 ton krossad täljsten, en biprodukt från eldstadstillverkning; upp till 400 °C100 MWh, 1 MW70% lägre utsläpp för nätet, ca 160 ton CO2 per år, flisförbränning ner till 60%, oljan slutade användas (ESS News, 2025; Polar Night Energy)
Siemens Gamesa ETES pilotHamburg-Altenwerder, Tyskland, 2019Cirka 1000 ton vulkaniskt material i 750 °C, ångturbin för att återge elektricitet130 MWh värmeLagrad värme i upp till en vecka; riktad mot gigawatt-timmars lagring (Siemens Gamesa, 2019)
Rondo värmebatteriFlera industrianläggningar; banbrytande vid Covestro, Brunsbüttel, TysklandEldfast tegel vid 1,100 till 1,500 °C2 till över 100 MW värme per enhetFöretaget uppger över 98% el-till-värme effektivitet och över 400 MWh av annonserade projekt (Rondo); inte oberoende publicerat
Antora Energy ABSan Francisco, USASolida kolblock, glödande hetaIndustriell skalaVärme eller elektricitet genom termofotovoltaiska celler (Antora). Den bästa termofotovoltaiska laboratoriecellen har nått en verkningsgrad på 40 % (LaPotin et al., 2022)

Två varningar om denna tabell. För det första kommer de flesta siffrorna från företagen eller deras kunder, inte från oberoende mätningar. För det andra är Kankaanpää 85% värme tillbaka per enhet av elektricitet i; ingen i tabellen har publicerat ett år av uppmätta el-till-el turer i kommersiell skala.

Forskningslaboratorier driver temperaturen upp. Det amerikanska National Renewable Energy Laboratory har utformat ett lager som värmer kiselsandpartiklar över 1000 ° C och släpper dem genom en värmeväxlare för att driva en kraftcykel (Ma, Davenport och Zhang, 2020). Malta, som spindes ut ur Alphabets X 2018, arbetar med ett “Carnot-batteri” som lagrar värme i smält salt och kyla i en kyld vätska för att lyfta turen runt. Dessa är rimliga, inte bevisade i stor skala.

Flygfoto över långa rader av böjda speglar i stora rektangulära fält på en torr slätt i södra Spanien.
Andasol, nära Guadix i Spanien, där lagrad värme rutinmässigt omvandlas tillbaka till el. Dess böjda speglar samlar in solens värme, och var och en av dess enheter behåller värmen i tankar med smält salt, tillräckligt för att driva turbinen i cirka 7,5 timmar vid full belastning efter solnedgången. Photo: kallerna, CC BY-SA 4.0

Vad det kostar

Värmebatterier producerar inte elektricitet, så deras ärliga riktmärke är inte en solpanel utan värmen de ersätter. Vårt riktmärke för ny el på en byggnad är fortfarande takmonterad solenergi på cirka $ 0,19 per kWh i vår öppna Fan Wall-modell, inom Lazards juni 2026-intervall för kommersiell takmonterad solenergi på $0.09 to $0,20 per kWh (Lazard LCOE+ 2026). För värme är konkurrenten en gaspanna.

Vad gasvärme kostar. Om man använder avrundade siffror nära de europeiska nivåerna år 2025 och 2026 (grossistpriset på gas är 35 euro per MWh, koldioxidpriset är 70 euro per ton, en panna med en verkningsgrad på 90 procent) kostar värme från gas ca 5 till 6 eurocent per kWh före pannans egen kapitalkostnad. Ett hushåll på det brittiska pristaket betalar 7,97 pence per kWh för gas från oktober 2026 (Ofgem), cirka 8,9 pence per kWh värme.

Vad lagrad värme kostar. Två delar: elen, dividerat med verkningsgraden, och utrustningen, dividerat med hur mycket värme den levererar under sin livslängd. El till 20 euro per MWh (vanligt i blåsiga nordiska timmar) med en verkningsgrad på 85 % kostar ca 2,4 cent per kWh värme. Utrustningsdelen beror på den installerade kostnaden per kWh lagringskapacitet och antalet fulla cykler per år. Varken Polar Night eller dess kunder har publicerat Pornainens pris, så vi visar intervallet istället för att hitta på ett tal (20 år, 7% real diskonteringsränta, 90% av den kapacitet som används per cykel):

Installerad kostnad per kWh kapacitet20 cykler per år50 cykler per år100 cykler per år200 cykler per år
$10$0.052$0.021$0.010$0.005
$25$0.13$0.052$0.026$0.013
$50$0.26$0.10$0.052$0.026
En byggarbetsplats med en hög silvercylindrig tank och en ny anläggningsbyggnad bakom en stor grön skylt som annonserar ett 40 MW elektrodpannanläggning.
Byggande av en 40 MW elektrodpanna vid värmeverket Nossener Brücke i Dresden, Tyskland, 2018. Även för ett värmelager kostar värmeelement, värmeväxlare och anslutningar mycket mer än sten eller sand. Photo: Ubahnverleih, CC0

Utrustningskostnad per kWh levererad värme, före el. Vår beräkning.

Mot litiumjon. Batteripaket i genomsnitt $ 115 per kWh år 2024, en 20% nedgång på ett år (BloombergNEF, 2024), och ett komplett nätbatteri kostar mer än dess paket. Ett litiumjonbatteri återvinner cirka 85 till 90% av sin elektricitet som el. Sanden i sig kostar nästan ingenting: med tiotals dollar per ton och 50 kWh per ton är mediet väl under en dollar per kWh. Silon, isoleringen, värmare och värmeväxlare är den verkliga kostnaden. Ett värmebatteri är bara vettigt om dess totala installerade kostnad per kWh är flera gånger lägre än ett litiumbatteris, eftersom det som det ger tillbaka är värme, inte el.

Där den kan vinna, och där den inte kan

Det kan vinna:

  • Fjärrvärme i blåsiga eller soliga nät. Nordiska och baltiska städer med värmenät, många billiga timmar och ved- eller gaspannor att byta ut. Det är hit som alla kommersiella sandbatterier hittills har gått.
  • Industriell ånga och processvärme upp till ca 500 °C i livsmedel, drycker, papper och kemikalier, där fabriker för närvarande bränner gas dygnet runt.
  • Byta ut olja och trä i små nätverk, som i Borgå, där butiken också sparar bränsleleveranser och lokala luftföroreningar.
  • Uppsugning av begränsad vind- och solenergi som annars skulle vara avstängd, vilket gör ett nätproblem till en värmeprodukt.
  • Ihopkoppling med stora värmepumpar: värmepumpen täcker de flesta timmar effektivt, butiken täcker pristopparna.
Rader av stora platta solfångare på ett gräsbevuxet fält med får som betar mellan dem och hus med röda tak bakom.
Solvärmepannor i Marstal på den danska ön Ærø, med får som betar mellan raderna. Stadens värmenät lagrar sommarvärme i en stor isolerad grop: ett värmebatteri som laddas av solen. Photo: Erik Christensen, CC BY-SA 3.0

Det kan inte vinna:

  • Som en allmän elbutik. Med 25 till 40% tillbaka förlorar det illa mot litiumjon för dagliga cykler och pumpad vattenkraft där geologin tillåter.
  • I enfamiljshus, där ytförluster, säkerhet vid hundratals grader och kostnaden för små värmare arbetar emot det. En varmvattenberedare eller en värmepump med buffertank gör jobbet bättre.
  • Där el sällan är billigt. Utan många lågpristimmar har butiken inget att köpa.
  • Mycket höga temperaturer i liten skala. Över 1000 °C blir material, isolering och säkerhet ett seriöst ingenjörsprogram, inte en silo.

Vad som är bevisat, sannolikt och spekulativt

Bevisat: resistiv uppvärmning omvandlar elektricitet till värme nästan perfekt; E = m × c × ΔT och Carnot gränsen; kommersiella sandlager levererar fjärrvärme i Finland, med 85% rapporterad årlig effektivitet vid 8 MWh; förlusterna minskar när butikerna blir större.

Plausible: 95% årlig verkningsgrad vid 100 MWh och över; industriella tegelbutiker som levererar ånga konkurrenskraftigt där gas är dyrt och billig kraft är vanligt; installerade kostnader på några tiotals dollar per kWh kapacitet.

Tittar man upp mot ett högt cylindriskt torn på natten, dess rostfärgade fasad genomborrad av runda fönster som lyser blått, rosa och vitt.
Värmelagringstornet i Bolzano, Italien, öppnades 2017 och är upplyst på natten. Ett värmelager kan vara ett landmärke såväl som en maskin. Photo: Bartleby08, CC BY-SA 4.0

Speculative: el-till-el-omvandlingar över 50 % i kommersiell skala (med termofotovoltaik eller avancerade kraftcykler). årtionden av cykling vid över 1,000 °C utan kostsamma reparationer; värmebatterier som ett billigare alternativ till litiumjon för elnätet.

Öppna forskningsfrågor

  • Oberoende, publicerade prestandadata. Ett år av uppmätt värme in och ut, med förluster, för varje kommersiell design.
  • Den verkliga installerade kostnaden per kWh kapacitet och per kW effekt, från anbudsförfaranden snarare än pressmeddelanden.
  • Värmeväxlare som snabbt för bort värme från ett långsamt ledande fast ämne utan stora temperaturfall.
  • Åldrande av material: sandsintering, tegelsprickning, stålkrypning och isolering som sätter sig efter tusentals cykler.
  • Bättre värme-till-kraft: termofotovoltaiska celler, superkritiska CO2-turbiner och Brayton-cykel “Carnot batterier” som skulle kunna lyfta elen tur och retur.
  • Kontroll och marknader: hur en butik bör bjuda på el, och hur tariffer och nätavgifter kan belöna den för att absorbera överskottskraft.

Vad en fungerande prototyp skulle behöva

Den som vill testa en ny värmebatteriidé bör börja i liten skala och mäta allt. En användbar första modell levererar uppmätt värme, inte ett påstående.

FasArbeteBeslut det möjliggörGrov kostnadTid
1. Bänkprovning50 till 200 kg av lagringsmaterialet i en isolerad ståltrumma, en värmare på 2 till 5 kW, termoelement på flera djup, en luft- eller vattenvärmeväxlare, en elmätare och en värmemätareEnergi per kg, laddnings- och urladdningstakt, värmeförlust per dygn, uppmätt utvärme per kWh i$5k to $20k2 till 4 månader
2. Cykling100 eller fler laddnings- och urladdningscykler, material inspekteras före och efterHållbarhet och effektivitet drift$10k to $30k6 månader
3. Pilot0,5 till 2 MWh enhet på en verklig värmeanvändare (ett växthus, en skola, ett litet nätverk), med ett års dataKostnad per kWh värme i verklig drift$150k to $500k12 till 18 månader
En skylt från 1978: en genomskärningsritning av en hög isolerad förvaringstank med elektriska värmare bredvid en varmvattentank, med tabeller över specifikationer.
Värmebatterier är inte nya. Denna 1978 display från ett projekt av USA:s energidepartement visar Therm-Bank elektriska varmvattenberedare: 30 kW värmare värmde upp ett lagringsmedium till upp till 850 °F (ca 450 °C), och ca 660,000 Btu lagrad värme, ungefär 190 kWh, kom tillbaka senare som varmvatten. Det nya är billig vind- och solkraft för att ladda dem. Photo: US Department of Energy, public domain

Vem behöver vi

  • Värmeingenjörer inom värmeöverföring, isolering och konstruktion av värmeväxlare.
  • Materialforskare för sand, sten, tegel och keramik vid hög temperatur över tusentals cykler.
  • Fjärrvärmeoperatörer som är villiga att dela lastdata eller vara värd för en pilot.
  • Analytiker på elmarknaden för att modellera laddningsstrategier och intäkter.
  • Industriella energichefer som vet var processångan används och vad den kostar.
  • Säkerhets- och certifieringsspecialister för tryckbärande anordningar, brand och högtemperaturytor.

Har du en bättre idé?

Vissa medlemmar i stiftelsen kan ha kontakter som skulle kunna höra en pitch för en stark energiidé. För att pitchas behöver en idé ett fungerande, verklig modell som faktiskt producerar kraft; för en lagring idé som denna, det betyder en modell som levererar lagrad energi tillbaka, med sin värme eller elektricitet mätt på ett instrument, inte hävdas. Pappersidéer är också välkomna: om fysiken och siffrorna stämmer kan vi publicera dem här på webbplatsen. Men att få kapital utan en fungerande modell är mycket svårt, och inget här är ett löfte om finansiering, avkastning eller introduktioner.

Om du har en idé, skicka den via bidragsformuläret med det problem som den löser, fysikkontrollen, en ungefärlig kostnad per kWh och det billigaste testet som kan bevisa att den är felaktig. Om du har en fungerande modell, inkludera dess uppmätta utgång och hur du mätte den. På sidan energikällor jämförs detta med de andra alternativen på idéradarn.

Källor

  1. (2019) (på engelska). Förnybar energi 2019: värme står för ungefär hälften av den slutliga energiförbrukningen.
  2. Polarnattens energi (2025). referens till Pornainen sandbatteri och referens till Kankaanpää.
  3. Solvärmevärlden (2024). Sandbatterier ger värme till fjärrvärmenät i Finland.
  4. Hall, M. (2025). Finskt 100 MWh sandbatteri är i drift. ESS News. sådan.
  5. Johansson, Göran (2019). Världsnyhet: Siemens Gamesa tar sitt innovativa elektrotermiska energilagringssystem i drift (arkiverad).
  6. Wikipedia. Termisk energilagring, inklusive Sorøs designfigurer.
  7. Rondo Energy. Rondo Heat Battery (företagets påståenden).
  8. Antora Energy. Termiska batterier (företagsinformation).
  9. LaPotin, A. et al. (2022). Termofotovoltaisk effektivitet på 40%. Natur 604, 287-291.
  10. Ma, Z., Davenport, P. och Zhang, R. (2020). Designanalys av ett partikelbaserat värmeenergilagringssystem för koncentrerad solkraft eller lagring av energi från elnätet. Svenska Energiinstitutet 29, 101382.
  11. BloombergNEF (2024). Litiumjonbatteripriserna ser största nedgången sedan 2017, sjunker till $ 115 per kilowattimme.
  12. Lazard (juni 2026). Nivellerade kostnaden för energi+, version 19.
  13. Ofgem (2026). Enhetspriser för energitak, 1 oktober till 31 december 2026.
  14. Local Solar System Foundation. Den öppna modellen med fläktvägg: solcellsriktmärket på taket är $0,19 per kWh.
  15. Wikipedia. Andasol Solar Power Station: smältsaltlagring på ca 7,5 timmar vid full belastning per enhet.
  16. Wikipedia. Säsongsbunden värmelagring: Marstals gruvlager som matas av solfångare.
  17. USA:s energidepartement (1978). Högtemperaturprojekt för värmeenergilagring: Therm-Bank elektrisk varmvattenberedare, displayfoto, USA:s nationalarkiv.