Luft-vattenvärmepumpar
En värmepump kan använda den konstanta värmen från jorden för att värma upp ett hus med en fjärdedel av den el som en vanlig spis skulle behöva. Fysiken är utmärkt, men problemet är priset på hålet, och det är inte så enkelt att få tillgång till den.
Paul Gipe / Wikimedia Commons (CC BY-SA 4.0)
År 2017 stängde Ball State University i Indiana den sista av de fyra kolpannor som hade värmt upp campus under årtionden. Istället borrade man ca 3,600 borr under sin tomt och kopplade dem, via två energistationer, till värmepumpar som värmer och kyler campus. The system cost about $65 million, and the university committed to cutting its greenhouse gas emissions by nearly 80,000 tons a year (Wikipedia, Ball State University).
En bergvärmepump är inte en ny energikälla. Det är en multiplikator: den använder elektricitet för att flytta värme som redan finns i marken in i en byggnad, och levererar tre till fem enheter värme för varje enhet elektricitet den använder (IEA, 2022). Den är mogen, pålitlig och tyst. Det är också dyrt att installera, vilket är anledningen till att denna sida spenderar lika mycket tid på kostnad som på fysik.
Vad det är
En bergvärmepump är en värmepump som använder sig av jordens värme. jordslinga av plaströr begravda i diken eller tappade i borrhål, fylld med vatten och frostskyddsmedel; en Luft-vatten värmepump storleken på ett kylskåp, vanligtvis inomhus; och en värmefördelningssystem, såsom radiatorer eller golvvärme. På vintern tar vätskan i kretsen upp värme från marken och värmepumpen koncentrerar den till 35 till 55 °C för huset. På sommaren kan samma maskin köras i omvänd riktning, kyla byggnaden och föra tillbaka värme till marken.

Små hem med trädgårdar kan använda horisontella slingor som läggs 1 till 2 m djupt. De flesta andra byggnader använder vertikala borrhål, typiskt 15 till 150 m djupa; ett fristående hus som behöver 10 kW värme kan behöva tre borrningar på 80 till 110 m (Wikipedia, Ground source heat pump). Hela gator och campus kan dela ett fält av borrningar genom ett termiskt nätverk: en omgivningstemperaturvattenkrets som förbinder många byggnader, var och en med sin egen värmepump.

Så fungerar det
En värmepump är ett kylskåp vänt ut och in. En arbetsvätska (kylmedel) avdunstar vid låg temperatur i en värmeväxlare som är ansluten till jordslingan och absorberar värme. En kompressor pressar ångan, vilket höjer dess temperatur. I en andra värmeväxlare kondenseras den och släpper ut värmen i vattnet som går till radiatorerna. En expansionsventil sänker trycket och cykeln börjar om igen.
Multiplikatorn. Den levererade värmen dividerat med den använda elen är prestandakoefficienten, COP. Det bästa en värmepump någonsin kan göra är Carnot COP:
COP_max = T_hot / (T_hot − T_cold), med temperaturer i kelvin.
Att leverera vatten vid 40 °C (313 K) från mark vid 5 °C (278 K) efter värmeväxlarförluster ger 313 / 35 ≈ 8.9. Verkliga maskiner når ungefär hälften av Carnot-talet, alltså ca 4.5. Två saker följer direkt av ekvationen:
- Lyften är viktigare än något annat. Varje grad mellan källan och radiatorerna kostar effektivitet. En höjning av flödestemperaturen från 35 °C till 55 °C sänker vår modellerade markkälla COP från cirka 4,5 till 3,0. Större radiatorer eller golvvärme, som arbetar vid lägre temperaturer, gör varje värmepump bättre.
- Källtemperaturen spelar roll. Uteluften är som kallast just när värmen behövs som mest. Vid −7 °C och 55 °C flöde sjunker en luftkälla i vår modell till ca 2,3; marken, vid ca 10 °C, ger 3,0 vid samma flödestemperatur. Det är hela markens fördel.

Marken är ett långsamt batteri. Några meter ner försvinner de dagliga svängningarna; vid 10 till 20 m ligger marken nära den lokala årliga genomsnittliga lufttemperaturen, och djupare uppvärms den med ca 0,025 °C per meter (Wikipedia, Markvärmepump). Värmen i den kommer mestadels från solen som värmer ytan, inte från jordens kärna. Ett borr som bara tar ut värme kyler långsamt ner berget runt omkring under årens lopp, och ett tätt packat fält av borr kan svalna snabbare än marken återhämtar sig. Att släppa tillbaka värme på sommaren, genom att kyla byggnader, håller balansen. Det är därför delade nätverk som blandar värme- och kylbelastningar fungerar så bra.
Det säsongsbundna numret. COP på ett specifikationsblad mäts vid ett testförhållande. Det som är viktigt är den säsongsmässiga prestandafaktorn (SPF): värmen som levereras under ett helt år delat med all el som används, inklusive pumpar och reservvärmare. Fälttester mäter SPF, och den är alltid lägre än laboratorie COP.
Gränserna
- Fysik. Carnot-gränsen sätter ett tak för COP för en given hiss; inget köldmedium eller kompressor undkommer den. Riktiga maskiner är redan på ungefär hälften av det, och de bästa på lite mer.
- Markkapacitet. Varje meter borrning kan bara leverera några tiotals watt värme, beroende på berggrund och grundvatten, så en byggnads värmebehov avgör hur många meter som måste borras. Borrning är den största enskilda kostnaden.
- Utrymme och tillgänglighet. Borrriggar behöver tillgång; täta stadskvarter, kulturminnesmärkta byggnader och små tomter kan inte ha någonstans att borra.
- Byggkvalitet. Ett läckande hus med små radiatorer behöver en hög inloppstemperatur, vilket minskar COP; isolering och större emitterare kommer ofta först.
- Elpriser. Driftkostnaden beror på priset på el dividerat med priset på det bränsle som den ersätter. Där el kostar mer än tre gånger så mycket som gas per kWh, som i Storbritannien, behöver värmepumpen en årlig COP nära 3 bara för att täcka driftskostnaderna.
- Färdighet. Bra design och driftsättning gör stor skillnad för verklig SPF, och installatörens färdigheter är knappa i många länder.

Verkliga projekt, uppmätta
| Projekt | Var, när och hur | Skala | Vad som rapporteras |
|---|---|---|---|
| Fraunhofer ISE-fälttest, WPsmart i lager | Tyskland, befintliga bostäder byggda mellan 1850 och 2001, uppföljning från 2017 | Luft- och markbaserade system i bebodda bostäder | Årlig SPF: markkälla ca 4,1 (intervall ca 3,3 till 4,7), luftkälla ca 3,1 (intervall ca 2,5 till 3,8) (Fraunhofer ISE) |
| Ball State University geotermiska system | Muncie, Indiana, USA, färdigställd 2017 | Cirka 3600 borrningar, två energistationer, cirka $65 miljoner | Bytte ut alla fyra kolpannor; universitetet har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med nästan 80,000 ton per år (Wikipedia) |
| Eversource nätverksbaserad geotermisk pilot | Framingham, Massachusetts, USA, 2024 | Ungefär tre dussin bostäder och kommunala byggnader på en slinga på en mil | Första värmenätverk som drivs av ett företag i USA; en skoladministrationsbyggnad, en brandstation och offentliga bostäder bland användarna; ca 18,6 miljoner dollar; nätverket planeras att fördubblas i storlek (PBS NewsHour, 2025) |
| Colorado Mesa University geo-utbyte | Grand Junction, Colorado, USA | 16 byggnader, 1.2 miljoner kvadratmeter, på en delad omgivningsslinga | Tillhandahåller 90 % av campusets uppvärmning och kylning; universitetet rapporterar energibesparingar på 1,5 miljoner USD per år (US DOE case study) |
| System för uppgradering av pannor | England och Wales, 2022 till 2026 | 82,651 bidrag betalas ut för värmepumpar och biomassa pannor i april 2026 | Markvärme är en liten minoritet: 98 % av ansökningarna gällde luft-vattenvärmepumpar (DESNZ, 2026) |
Europas femte generationens värmenätverk, slingor med omgivningstemperatur som delar värme mellan byggnader genom individuella värmepumpar, har granskats på dussintals platser (Buffa et al., 2019). Deras effektivitet beror till stor del på hur väl värme och kyla kräver balans.

Vad det kostar
En värmepump genererar inte el, så jämförelsen med vårt riktmärke för hela anläggningen (solcellsanläggning på taket vid ca 0,19 USD per kWh i huset Fläktväggmodell, inom Lazards juni 2026-intervall av $0.09 to $0,20 för kommersiell solenergi på tak) är indirekt: en markvärmepump omvandlar varje kWh av denna solenergi till cirka fyra kWh värme. Den direkta konkurrenten är en gaspannan, och det rättvisa måttet är kostnaden per kWh värme, inklusive installationen.
Vi använder brittiska siffror eftersom de är offentliga och aktuella: median installerade kostnader från Boiler Upgrade Scheme för januari till mars 2026 (£27,352 för markkälla, £13,100 för luftkälla, båda inklusive moms) (DESNZ); bidraget på £7,500, Enhetspriser med pristak för oktober till december 2026 på 26.32p per kWh el och 7.97p per kWh gas (Ofgem). Fraunhoferfältet SPFs; ett bostadshus som använder 12,000 kWh värme per år, och 20 år till en real diskonteringsränta på 7%, som på vår vindsida. För gaspannan antar vi £3,000 installerad och 90% verkningsgrad.
| Värmesystem | Installerad kostnad | Driftskostnad per kWh värme | Totalkostnad per kWh värme, inget bidrag | Med bidraget på 7500 pund |
|---|---|---|---|---|
| Gaspanna med värmeväxlare | £3,000 (antagen) | 8,9p | 11.2p | inte stödberättigad |
| Luftvärmepump, SPF 3.1 | £13,100 | 8,5p | 18,8p | 13.9p |
| Markvärmepump, SPF 4.1 | £27,352 | 6.4p | 27.9p | 22.0p |
Vår beräkning. Löpande avgifter och underhåll utelämnas; de är lika för alla alternativ.

Bordet är obekvämt, och det borde det vara.En bergvärmepump för ett enfamiljshus kostar ungefär dubbelt så mycket per kWh värme som gas, även med bidraget, nästan helt på grund av installationen. Driftskostnaden är redan lägre. Bilden ändras när:
- El är billigare jämfört med gas, som i Sverige, Norge och Frankrike, eller med en tidsbaserad tariff.
- Jordslingan håller längre än 20 år. Väl installerade borr förväntas överleva flera värmepumpar; spridda över 50 år istället för 20, sjunker den årliga kostnaden för slingan med cirka en fjärdedel.
- Många byggnader delar ett borrfält, skärdesign, mobilisering och borrningskostnad per hushåll, och låta kylbelastningar ladda marken.
- Alternativet är olja, gasol eller direkt elvärme, som kostar mer än gas.
- Fastigheten behöver både kyla och värme, vilket samma system tillhandahåller till en liten extra kostnad.
Där den kan vinna, och där den inte kan
Det kan vinna:
- Campus, sjukhus, kontor och nya bostadsområden, där ett borrfält betjänar många byggnader och både värme och kyla behövs.
- Off-gasnät hem och gårdar ersätter olja eller gasol.
- I kalla klimat, där luftvärmepumpar kämpar under de kallaste veckorna och marken behåller sin temperatur.
- Gator bygger om sina gasnätverk. Försörjningsdrivna värmenät, som Framinghams, skulle kunna ersätta åldrande gasrör med delade vattenkretsar.
- Nybyggnader, där man kan borra borrhål innan grunden och golvvärme håller inloppstemperaturen låg.

Det kan inte vinna:
- Enstaka befintliga bostäder där gas är billig och el dyr, som kostnadstabellen visar, såvida inte installationspriset faller kraftigt.
- Täta, gamla stadskvarter utan utrymme att borra.
- Dåligt isolerade byggnader med små radiatorer, tills byggnaden förbättras.
- Som en källa till elektricitet. Den använder elektricitet; den gör inte det.
Vad som är bevisat, sannolikt och spekulativt
Bevisat: Carnot-gränsen och vikten av låg temperaturlyft; stabila marktemperaturer; fältmätta årliga SPF runt 4 för väldesignade markkällor; decennier av tillförlitlig drift i Sverige, Schweiz, Tyskland och Nordamerika; campusskalasystem som ersätter kol och gas.

Plausible: Företagsägda värmenätverk som gör markvärme överkomligt för vanliga gator; mycket billigare borrning genom bättre riggar, standarddesign och skala; borrfält som lagrar sommarvärme för vinterbruk.
Spekulativt: installerade kostnader som ligger nära de för en gaspannor för enfamiljshus; värmepumpar som vida överskrider 60% av Carnot-gränsen i fält; djupa borrhål (500 m och mer) blir tillräckligt billiga för tät stadsanvändning.
Öppna forskningsfrågor
- Billigare borrning. Borrning kan vara den största kostnaden för ett markbaserat system. Snabbare riggar, grundare täta arrays, energipålar i fundament och horisontell riktad borrning behöver alla verkliga kostnadsdata.
- Nätverksdesign. Hur man dimensionerar delade slingor och borrfält så att värme och kyla balanseras över årtionden, och vem som ska äga dem.
- Riktig prestanda i stor skala. Oberoende övervakning av nätverk som Framinghams: årlig SPF, pumpningsenergi, marktemperaturtrender och kundräkningar.
- Köldmedier med låg GWP. Propan- och CO2-värmepumpar med hög effektivitet och säker installation inomhus.
- Näteffekter. Hur miljontals värmepumpar förändrar vinterns toppbehov och hur markvärmesystem minskar det jämfört med luftvärme.
- Retrofitvägar. Den billigaste ordern på isolering, radiatoruppgraderingar och värmepumpar för olika typer av hem.

Vad en fungerande prototyp skulle behöva
Värmepumparna i sig är mogna; de användbara idéerna ligger i billigare jordslingor, gemensamma nätverk och smartare styrning. En fungerande modell ska leverera uppmätt värme, med uppmätt el in och värme ut.
| Fas | Arbete | Beslut det möjliggör | Grov kostnad | Tid |
|---|---|---|---|---|
| 1. Skrivbordsstudie | Värmebehov för verkliga byggnader, markdata från geologiska undersökningar, slingadesign med standardprogramvara, kostnadsförslag från borrmaskiner | Är idén billigare per kW än dagens borrhål? | $5k to $20k | 2 till 3 månader |
| 2. Testslinga | Ett borrhål eller en ny konstruktion av markvärmeväxlare med ett termisk responstest, en liten värmepump, värme- och elmätare, marktemperaturgivare | Uppmätt värme per meter och SPF under en vinter | $30k to $80k | 6 till 12 månader |
| 3. Gatupilot | 5 till 20 byggnader på en delad slinga, ett års mätade data, kundfakturor | Verklig kostnad per bostad och per kWh värme | $0.5M to $3M | 18 till 24 månader |

Vem behöver vi
- Geologer och hydrogeologer för att läsa marken och modellera borrfält.
- Borrentreprenörer som är villiga att testa nya metoder och dela på de verkliga kostnaderna.
- Värmepumps- och VVS-ingenjörer för konstruktion, driftsättning och övervakning.
- För stadsdelsbaserade energi- och försörjningsplanerare för delade nätverk och ägarmodeller.
- Byggnadsfysikspecialister för eftermontering av sekvensering och lågtemperatursändare.
- Ekonomer och tariff designers att prissätta värme rättvist och belöna flexibilitet.
Har du en bättre idé?
Vissa medlemmar i stiftelsen kan ha kontakter som skulle kunna höra en pitch för en stark energiidé. För att pitchas behöver en idé ett fungerande, verklig modell som faktiskt producerar kraft; för en värme idé som denna, det betyder en modell som levererar uppmätt värme, med sin utgång och dess elförbrukning loggas på instrument, inte hävdas. Pappersidéer är också välkomna: om fysiken och siffrorna stämmer kan vi publicera dem här på webbplatsen. Men att få kapital utan en fungerande modell är mycket svårt, och inget här är ett löfte om finansiering, avkastning eller introduktioner.
Skicka in din idé via bidragsformuläret med det problem den löser, fysikkontrollen, en ungefärlig kostnad per kWh värme och det billigaste testet som kan bevisa att du har fel. Om du har en fungerande modell, inkludera dess uppmätta utgång och hur du mätte den. På sidan energikällor jämförs detta med de andra alternativen på idéradarn.
Källor
- Wikipedia. Ball State University: geotermiskt system färdigställdes 2017.
- IEA (2022). Värmepumpar för alla typer av byggnader.
- Fraunhofer ISE. WPsmart im Bestand: värmepumpar i befintliga byggnader, fälttest.
- Wikipedia. Grundvärmepump: borrningsdjup, marktemperaturer och den geotermiska gradienten.
- Avdelningen för energitrygghet och Net Zero (2026). Statistik över uppgradering av värmepannor, april 2026, tabellerna Q1.1A och 1.1.
- Ofgem (2026). Enhetspriser för energitak, 1 oktober till 31 december 2026.
- PBS NewsHour (2025). Osannolik allians bygger renare geotermisk energi nätverk i Massachusetts samhälle.
- USA:s energidepartement. Fallstudie om geotermisk värmepump: Colorado Mesa University.
- Buffa, S., Cozzini, M., D’Antoni, M., Baratieri, M. och Fedrizzi, R. (2019). 5th generation district heating and cooling systems: a review of existing cases in Europe. Förnybar och hållbar energi 104, 504-522.
- Staffell, I., Brett, D., Brandon, N. och Hawkes, A. (2012). En översyn av inhemska värmepumpar. Energi och miljövetenskap 5, 9291.
- Lazard (juni 2026). Nivellerade kostnaden för energi+, version 19.
- Local Solar System Foundation. Den öppna modellen med fläktvägg: solcellsriktmärket på taket är $0,19 per kWh.
- Sjöberg, T. och Andersson, M. (1965). Jordens temperatur och termisk diffusivitet vid utvalda stationer i USA. National Bureau of Standards rapport 8972.
- Wikipedia. Kylning med ånga och kompression: förångaren, kompressorn, kondensorn och expansionsventilen.
- Wikipedia. Riktningsborrning: grävfri borrning i en grund båge.